Idag gick jag upp sedan lagade jag mat sedan gick jag ut.

Eller:

Sydamerikansk afton med P! P har som den trogne läsaren räknat ut en fäbless för andra kulturer, framför allt om den är sammankopplad med den latinska språkgrenen (latinska? italiska? språkträdet? språkkvisten? frökapseln?). P skickar följande inköpslista eftersom jag tagit på mig uppgiften att handla hem det som saknas:

1 grillad kyckling

1 kruka koriander

1 kruka mynta

2 avocadosar

2 lime

Ramlösa neutral

Alkohol-Rom (gärna ljus)

Om du har tid och ork: Din chokladmousse

Kan tänkas har P tänkt blanda mojitos till oss ikväll. Väl på Systemet insåg jag att jag glömt ta med post it-lappen med vintips. Jag tyckte mig minnas ordet shiraz vilket inte hjälpte överhuvud taget eftersom det visade sig finnas styvt en miljon shiraz-viner. I ett anfall av ångestförsvar (allmänt känt som ”strategi vid valmöjligheter”) ignorerade jag därför helt ordet shiraz och köpte två chilenska viner. Det ena var ekologiskt odlat med ”smak av gräs” vilket jag fann som en omåttligt lustig kombination som måste undersökas.

Tanken på chokladmoussen oroar mig något eftersom min mousse vid båda de senaste tillfällena helt utan logiskt förklaring klumpat sig. Märkvärdigt..

Ah! Jag köpte också baristamjölk eftersom jag aldrig gör kaffe utan alltid dricker kaffe latte hemma från espressomaskinen jag fick som gratispremie av en bokklubb och mejerierna inte varit dummare nog att hoppa på trenden och hälla mjölken i en ny förpackning med ett namn som får köparen att känna sig lite viktig och rätt cool. Är det nu jag blir en ”kaffe latte-mamma”*?

*mamma som ojar sig över det besvärliga moderskapet samtidigt som hon projicerar en glättigt trendig livsstil som går stick i stäv med nämnda vedermödor.

(Snart kommer L att börja plocka ut royalties för att jag envisas med att använda begrepp som hon myntat)

(hehe mynta : mojito!)

Samtidigt som du läser om kärlek och intimitet nedan kan du med fördel lyssna på ännu en mjuk och skön låt av Sia - I go to sleep. Det här albumet heter "Some people have real problems".

Detta är en sammanställning av "Intimitetens omvandling" av Anthony Giddens utifrån våra examinerande redovisningar. Detta är en av de mest intressanta böcker jag läst. Man kan kritisera en hel del i den men jag väljer att inte ta med den diskussionen här. Jag bjuder er helt enkelt på några av godbitarna, precis som de är. Det är en långt inlägg men ett ämne som berör alla och väl värt att läsa om jag får säga det själv. Håll till godo.

”Kärlek är en passion såväl för melanieser som för européer. Den orsakar mer eller mindre lidande för både kroppen och själen; den leder till myckenhet av dödlägen, skandaler och tragedier; i sällsyntare fall gör den livet ljust och hjärtat överflödande av glädje.”

Detta citat kommer från en studie om kärlek från 1929 och beskriver den passionerade kärleken som anses vara en universell företeelse och ska skiljas från den romantiska kärleken som är kulturspecifik. De flesta civilisationer har frambringat historier med budskapet att den som försöker skapa bestående förhållanden på grundval av passionerad kärlek är dömda till undergång.

Den romantiska kärleken gick hand i hand med en idealisering av mannens rationalitet och synen på kvinnan som emotionell och svårbegriplig. I en artikel om äktenskapet från 1839 står: ”mannen bestämmer över sin hustrus person och uppförande. Hon bestämmer över mannens böjelser. Han styr genom lag; hon genom övertalning. Kvinnans välde är det mjukas välde. Hennes befallningar är smekningar, hennes hotelser tårar.”

Då de manliga och kvinnliga sfärerna skiljdes åt i och med att hemmet och arbetet separerades blev kärleken i första hand en uppgift för kvinnor. Föreställningen om den romantiska kärleken blev tydligt knuten till kvinnans underordnade ställning i hemmet, hennes avskildhet från världen utanför. Förälskelsen gav mannen tillgång till den dygdiga, obefläckade kvinnan, ett slags underkuvande och erövring av det rena sexualobjektet. Den moderna romantiken gav kvinnan en mer aktiv roll. Den bygger på en kvinna som träffar en man och får hans hjärta att smälta. Hon tämjer och förändrar mannens omedgörliga maskulinitet och därmed vinner hon hans kärlek.

Kärleksromanen spred de romantiska värderingarna som en löpeld mellan kvinnor som drömde sig ut ur hemmet. Den sanna kärleken varar för evigt och tvåsamheten är ledstjärnan i parternas gemensamma liv. Mannen och kvinnan är varandras antiteser och binds ihop till en kompletterande enhet. Men denna mannens underkastelse bär inte jämlikhetens prägel utan lyder under ett förförelsens imperativ. Mannen var den fysiska kärlekens herre medan kärlekens intimitet blev segmenterad som en kvinnans hemlighet som hopsamlandet av erotiska erövringar omöjligt kunde avslöja. Det tidigare sökandet efter den rätte blev senare till sökandet efter den sanna kärleken, innesluten i ett rum som kvinnan förmodas äga nyckeln till.

Idag är den romantiska kärleken på väg att omvandlas till en ”sammanflödande kärlek” som bygger på jämlikt känslomässigt utbyte. Kärleken utvecklas endast i den mån som intimiteten utvecklas, endast i den mån parterna är beredda att avslöja behov och intressen och visa sin sårbarhet för den andre. Den specielle personen ersätts av den speciella relationen. Den sammanflödande kärleken ställer erotikens konst i centrum och gör uppnåendet av ömsesidig sexuell njutning till en nyckelfaktor för om relationen fortlever. I motsats till den romantiska kärleken är den sammanflödande kärleken inte nödvändigtvis monogam. Det är båda parters godtagande av att relationen är värd att upprätthålla så länge var och en får ut tillräckligt mycket av den som håller den samman. Sexuell exklusivitet är av betydelse om det är vad parterna kräver av varandra. Det är inte underförstått. Inte heller bygger den specifikt på heterosexuell kärlek. Sexualiteten är idag ”plastisk” dvs helt oberoende av fortplantningens syfte. "Den rena relationens" värderingar kring jämlikhet och förhandling appliceras även på andra relationer som släkt, vänskap, föräldraskap etc.

I och med att den rena relationen saknar ett yttre ramverk (som äktenskapet var tidigare) så kräver den väldigt mycket av den enskilde individens sociala förmåga och innebär en utmaning för många människor. Bl a måste man kunna frigöra sig från en problematisk barndom, man måste kunna avsluta tidigare relationer och leva i nuet. Giddens kallar detta för att skapa sammanhängande jagberättelser. Relationerna måste kunna jämkas med det reflektiva jagprojektet. Klarar man inte av det här så uppstår problem.

Den rena relationen bygger på närhet, förtroende, intimitet, kommunikation, autonomi, jämlikhet. Giddens diskuterar mycket kring män och kvinnor och deras olika förutsättningar. Han utgår ifrån att könsrollerna är sociala konstruktioner och ej beroende av biologin. Han menar han att kvinnor har ett försprång gentemot mannen i intimitetsarbetet som kommer ur fostran.

Pojkar fostras (än idag) till rationalitet och instrumentalitet, flickor till kommunikation och emotionalitet. I den traditionella relationer är inte detta ett problem eftersom mannen och kvinnan anses ha olika kompetenser som kompletterar varandra och lever ihop hela livet. Ett frigjort och jämlikt samhälle bygger på att alla har tillgång till alla kompetenser. Medan kvinnan i allt större grad får tillgång till klassiska manliga möjligheter, erbjuds instrumentella och ekonomiska verktyg av samhället så hamnar mannen på efterkälken eftersom han inte erbjuds kommunikativa och emotionella verktyg i lika hög grad. Dessutom värderas de manliga egenskaperna högre vilket gör att kvinnor är motiverade att ta sig an dem medan många män tar avstånd ifrån det kvinnliga som ses som svaga egenskaper. Hos framför allt mannen uppstår en inre konflikt av jämställdhetsutvecklingen där mannen dels kämpar för att behålla sin dominerande ställning och samtidigt är beroende av kvinnan för intimitetsarbete. I en undersökning om vänskap anger nästan alla kvinnor en annan kvinna som bästa vän och en stor majoritet av män anger också en kvinna.

I det nämnda spänningsfältet uppstår tvångsmässiga fenomen som våld mot kvinnor, sexualfixering (porr), episodisk sexualitet och beroenderelationer. Intimitet måste vara förenat med autonomi. Om det psykologiska givandet och tagande inte är ömsesidigt och välbalanserat så kommer den ena personen att definiera sina behov utan att ta hänsyn till den andra och förvänta sig att den andra godtar detta. Det här sker framför allt om den ena parten fastnat någon form av tvångsmässigt beteende, varpå den andra parten kommer att understödja det beteendet för att hålla sig kvar i relationen.

"Dessa män är oförmögna att upprätta bandet mellan sexualitet och intimitet. En sådan man bygger hela sin identitet på sina insatser i arbetslivet och åtföljande status bland andra män - och i mycket lite utsträckning på en känslomässig rekonstruktion av det förgångna. Männens ställning på det offentliga området har erövrats till priset av att de utestängts från intimitetens omvandling."

Nu när vi lever i en tid då nya relationsnormer håller på att utvecklas så är det här ett vanligt fenomen som det är viktigt att vara medveten om som psykolog. Även om den rena relationens värderingar är idealbilden så är människor inte jämlika. En fara blir att människor i högre grad handlar i krasst egenintresse. T ex blir det allt vanligare att föräldrar överger sina barn i en ny relation då de inte passar in längre (Karin Hedbrant).

Huruvida män och kvinnor i framtiden förs närmare varandra beror på hur bra vi blir på att utveckla och upprätthålla den rena relationen. Det skulle kunna bli så att kvinnor och män drivs isär, kvinnor betraktar män som ”ett onödigt bihang, likt den manliga könsorganet”, skriver Giddens. Sammantaget redovisar han dock en mycket optimistiskt ton. Han tänker sig en framtid där biologiskt kön är oviktigt. Där sexualitet är en livsstil, ett personlighetsdrag som alla andra som formas genom kombinationer av utseende, uppträdande och beteende. Den institutionella uppdelningen mellan förnuft och känsla håller på att brytas upp. Han är väl medveten om strukturella hinder som ”illa balanserad könsmakt och ingrodda psykologiska attityder” och menar att det är en bra bit kvar men att förändringen är satt i rullning.

I och med att sexualiteten präglas av den rena relationens värderingar så utgör sexualiteten i sig en subversiv kraft som utmanar den strikt ekonomisk-rationella civilisationen. Genom att det emotionella lyfts fram och det klassiskt kvinnliga värderas upp så förändras hela samhällsklimatet till att gå mot jämlikhet och demokrati för alla. Om det sker en demokratisering av privatlivet så kommer det att ske en demokratisering även av det offentliga livet, menar Giddens

Vi behöver institutionalisera en modell som är vägledande som bygger på etiska ställningstaganden för att säkra utvecklingen och underlätta förhandlingen mellan parterna i relationen. Autonomi och respekt, rättigheter och skyldigheter, förbud mot våld etc. Utifrån den kan man skapa ett rullande kontrakt i relationer som bygger på demokratins principer som han beskriver ingående i sista kapitlet.

I ljuset av intimiteten omvandling är äktenskapslöftet förlegat. I stället för att säga ”jag lovar att älska dig i nöd och lust till döden skiljer oss åt”, vilket är ett omöjligt löfte i den rena relationen skulle det kunna låta så här: ”Jag lovar att respektera din frihet om du respekterar min. Jag lovar att värdesätta dina behov såsom du värdesätter mina”.

Målningar av Chagall

Utanför bakdörren står tankarna fortfarande och stampar. Insisterar på att få komma in och bli erkända. Tankarna om intimiteten, närheten, förtroendet. Människans mest ömmande sår som hon allt mer skamsen gömmer undan.

Var försiktiga,sa vår lärare. Skam gör människor aggressiva. Några drar sig undan men några blir farliga.

Masken skyddar skammen och närheten som kan lindra den finns paradoxalt nog inte någon annanstans än bakom masken. När man ser kanterna skymta och så gärna bara vill hjälpa till att lyfta den, hur länge ska man vänta på att låta den andre ta av den själv? Ska man alltid vänta eller ska man riskera käftsmällen för möjlighetens skull? Består sveket i att spela med eller i att vägra spela med? Är det sant att den emotionella revolutionen står för dörren? Jag hoppas det.

Lite mer snott från en vän: Ibland känns det som att självbedrägeriet knackar på dörren och vill ha tillbaka sin hemvist.

Mamma sitter och ser på nyheterna. Ilsket mutter sipprar ut från vardagsrumssoffan. Ämnet blir friskolor och deras finanser och muttrandet övergår i en hätsk agitation mot TV-apparaten.

"Man ska inte tjäna pengar på undervisning! Jaha, nu stoppar gubbarna pengarna i egen ficka förstås, det är ett otyg det där!" 

En ny skolreform tar över som rubrik och den här gången har den politiska vinden vänt  i soffan.

"Jädra socialdemokrater!"

"En lågstadiebrutta ska inte undervisa i årskurs sju inte!"

När lokalnyheterna hoppar på vågen och redovisar Minervaskolans fastighetsbolagsvinst tycks väggarna vibrera.

"Dra in skattepengarna om de ska hålla på sådär!"

Jag duckar och smyger in till mig. Läser Vertex istället, där yours truly uttryckt sig angående ogenomtänkta fribeloppssystem och minsann är såväl citerad som avbildad.  

Om du vill diskutera/kommentera omröstningsfrågan ller tillägga något för alternativet "Något annat" går det bara att göra det här. Inlägget finns i kategorin "Omröstningar" i högerspalten.

Onekligen är bloggvärlden bara ytterligare en avspegling av det övriga samhället och Bourdieu skulle ha haft något att sätta tänderna i här om han ännu levt och verkat. Eventuellt skulle fältteorin helt sonika kunna kompletteras med de ämnen och ordval som brukas i bloggar av de olika samhällsmedborgarna.

En dag på Google snubblade jag av en slump rakt in i det überintellektuella bloggfältets domäner. Här finns en bloggroll som inte går av för hackor. Sakta men säkert klustras de lika samman och språkets verklighetsskapande makt blir tydligare än någonsin. Nätverk skapas, gränser och regler upprättas, social kontroll utövas och maktresurser mobiliseras. Bloggfenomenet vore synnerligen intressant för sociologin att studera, särsklit nu när det ännu håller på att formas. En ny generation har redan fötts till att internalisera det som givet.

(Jag tänker t ex på det faktum att forskare här kan nå ut till en bred massa med sina personliga åsikter och reflektioner utan kravet att vare sig referera eller validera. Är detta en demokratiskt möjlighet eller ett hot mot vetenskapens integritet?)

HAHAHA!

Here is the shit:

Strindberg and Helium

-Listen to that happiness. It brings me misery. (miseryyyy) There is no hope for a single lasting happiness in this life, since we are already in hell. (heeeeell) 

-Come play with us, papa! What's wrong?

-My soul is empty (emptyyyyy). I am dead to the world.