psykologen

Alla inlägg under februari 2008

Av Psykologen - 29 februari 2008 22:52

Inte kan jag lämna denna första dag i en sådan mörk ton. Skärpning! I stället avslutar jag med att bekräfta föreställningen om att psykologen är förtjust i att referera till sexualitet. Trots att Freud hamnat vid skampålen för länge sedan tillhör det vanligheterna att lärare gärna hämtar exempel ur sexualitetens fascinerande värld.


Några exempel:


Lärare berättar nostalgiskt hur studenter på hans tid åkte till små stugor och provade på sex-terapi. Han delar också med sig lite Freudiansk teori i förbifarten om hur vi under förspelet uttrycker våra mest grundläggande behov.


Lärare exemplifierar frontallobsskada med en patient som på krogen kliver fram till en vän och hjärtligt upplyser vederbörande om hur han vill knulla dennes fru utan att kunna hindra sig själv.


Lärare funderar kring fetischism och berättar om ett lustigt mätinstrument som fästes vid den manliga organet för att mäta erektion och används vid försök där man med framgång betingat män att blir upphetsade av skor.


Fler anekdoter lär följa.


Tack för ikväll.




ANNONS
Av Psykologen - 29 februari 2008 22:20

Nu är det skottår och den här dagen återkommer inte på fyra år så varför inte ta tillfället i akt att göra någons dag lite sämre. Jag ska försöka att inte upprepa det alltför ofta.


Visste du att ensamhet är det största hotet mot din hälsa?


Du vet att du bör äta rätt och motionera. Du vet att du inte ska röka och att socker inte är bra för dig. Du vet att man inte ska slåss och att man ska ha mössa på sig då det är kallt på vintern och om di är kvinna har säkert din mamma lärt dig att kissa efter sex och inte sitta på kalla stenar. Ok, det var inte din mamma som lärde dig det där med att kissa efter sex, det var någon annan eller du själva efter att du överlevt din första urinvägsinfektion, men du visste om det i alla fall. Du får höra varje dag att det är något du borde göra och att det är något du inte gör.


Säkert har du också fått höra att självständighet är bra och ensam är stark. Själv är bäste dräng och en god kvinna reder sig själv. Vårt samhälle bejakar individualism och vi lever alltmer isolerade från varandra. Vi bor som singlar, vi köper enrumslägenheter och kommunicerar digitalt. Vi arbetar hemifrån och mailar våra grannar. Vi svarar inte i telefonen om fel namn dyker upp i displayen och hälsat inte om vi möte någon på vägen. Vi lär oss laga mat i kokböcker och TV-program och går till BVC för att få råd om våra barn.


Social fobi är den vanligaste rädslan bland människor i väst. Av allt som finns att vara rädd för i världen är vi alltså mest rädda för att träffa varandra.


Social interaktion är den mest avgörande faktorn för upplevelse av lycka och välbefinnande, självkänsla och psykisk hälsa. Låg social aktivitet är en bidragande faktor till en massa sköjsiga tillstånd som depression, demens, utbrändhet, försenade utveckling, övervikt, missbruk och allt möjligt som jag skulle kunna räkna upp om jag var ännu mer elak.


Det här och mycket annat är sådant som jag syftar på när någon frågar mig om den här utbildningen är jobbig och jag svarar ja. Det här är sådana trevliga insikter som vi psykologer bär omkring på, ofrivilligt dagligen checkar av mot vårt eget liv och får lära oss mer spännande fakta om som färgar världen svart och som ni andra egentligen inte behöver reflektera över. När ni reflekterar över det är det vårt jobb att förleda er uppmärksamhet åt annat håll samtidigt som vi försöker få er att fatta beslut som leder er från avgrunden.


Brist på social stimulans bryter ner hjärnceller.


Visste du förresten att chips innehåller glutamat som är en signalsubstans i hjärnan och överskott av denna.. japp, bryter ner hjärnceller. Många är ni som hört att hjärnceller inte nybildas men som ett ljus i tunneln på slutet av detta patetiska inlägg så får jag väl tala om att det inte är helt sant. Det finns hopp.

ANNONS
Av Psykologen - 29 februari 2008 21:48

Någonstans måste vi börja så vi börjar väl här.


Visste ni förresten att om man använder ordet "man" som jag gör nu för att beskriva subjektet i meningen så påverkar det läsarens syn på kvinnor negativt? För att vara mer specifik så har man gjort en studie som visar att om man läser upp en text för ett gäng studenter som handlar om psykologens yrke och beskriver en blivande psykolog med orden "he", "his" och "himself" så kommer de lyssnande studenterna att skatta en kvinnas chans att lyckas i yrket som mindre trolig än om man byter ut orden till "them", "theirs" och "themself".


Uppfattningen att människor som söker sig till detta yrke pga sina egna problem är alltså vanlig. Alla har vi fått höra det, vi småfiskar. Jag får utmanar er med tanken att det kanske kan vara så att vi som söker oss till yrket dels är mer intresserade av känslor och därmed också mer benägna att känna efter hur vi mår och därför lättare hamnar i en situation som vi upplever som problematisk. Dessutom pratar vi gärna om problem mer än andra vilket uppmärksammar det faktum att vi känner något. Kanske är vår förmåga att förstå och känna med andra något högre än snittet vilket också ger oss känsligare för negativ påverkan och därför gör oss fördisponerade för att drabbas. Vad jag har svårt att tänka mig är att någon som har känslomässiga problem söker sig till en utmaning där man tvingas att dagligen utsätta sig för insikter som gör livet svårare att handskas med.


Min uppfattning hittills är inte att studenterna i min klass skulle vara mer olycksdrabbade än andra eller mer benägna att hoppa i älven. Något jag däremot tycker mig uppfatta är vår förtjusning att prata om oss själva. Sätt dig bredvid några psykologstudenter på ett café och räkna antalet "jag" i konversationen så får du se. Dessutom finns en klar överrepresentation av ordet "tänker". Vi får lära oss psykologspråket från första dagen då vår förta lärare berättar om vad han tänker och vi begriper förstås genast att vi förväntas uttrycka oss ödmjukt och korrekt. "Jag tror" är för spekulativt och "jag vet" är för provocerande. Psykologer vet inte, de tror inte, de tänker dock en väldans mycket om det mesta, sedan är det upp till dig att ta ställning till vad du tycker.


Din uppmärksamhet har just blivit primad och det lär bli värre.


Av Psykologen - 29 februari 2008 21:39

Välkommen till psykologen! Vad kan jag hjälpa dig med?


Inte mycket än så länge är svaret. Jag är ännu färsk. Mindre än år gammal på psykologprogrammet. Ingen skulle lägga sin hälsa i händerna på en bebis, eller hur? Nu anammar jag min lärares rekommendation från introduktions-dagen hösten 2007. Han föreslog att vi skulle skriva ner våra förväntningar och tankar om yrket för att få se hur mycket de kommer att förändras under utbildningens gång. För att få se hur mycket vi förändras. Så nu gör jag det i all offentlighet. Se mig förändras. Se mig tänka. Se mig förändra världen eller misslyckas. Gör gärna mina test och testa mig gärna.



Presentation

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
<<< Februari 2008 >>>

Kategorier

Sök i bloggen

Omröstning

Hur hittade du den här bloggen första gången? (Vill du kommentera omröstningen eller definiera 'annat sätt', gå in på 'omröstningar' i kategorilistan nedan.)
 Du gav mig adressen när du var full.
 Du gav mig adressen när jag frågade efter den.
 Jag fick adressen när jag frågat femtielva gånger.
 Du tvingade på mig adressen och jag tog tveksamt emot den.
 Någon jag känner gav mig adressen och tyckte jag skulle kolla upp den.
 Jag kom hit via en länk på någon annans blogg.
 Jag gjorde en sökning på en sökmotor och ett resultat ledde hit.
 Du skrev en kommentar i min blogg med länk i din signatur.
 Jag kom hit av en slump, minns inte hur.
 Du är min hjälte, jag sökte upp dig!
 Jag sökte en psykolog, men vad är det här?!
 Annat sätt.

Tidigare år

Arkiv

Länkar

RSS

Translation

Följ bloggen

Följ psykologen med Blogkeen
Följ psykologen med Bloglovin'

Google Analytics

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se