psykologen

Alla inlägg under februari 2011

Av Psykologen - 19 februari 2011 07:45

Ich bin in Status Quo.


Ich kann deine Besuche sehen. Sie wecken tausende Fantasien in mir, Fantasien um das Warum und tausende Fragen die keine Antwort haben. Sie wecken meine Erinnerungen und meine Sehnsucht. Es ist als wärst du draußen im dunklen und beobachtest mich durch die Fenster, anstatt anzuklopfen und mir zu begegnen, von Angesicht zu Angesicht, so wie ich es mir wünsche. Ich bitte dich, wenn du mir etwas zu sagen hast, sprich mit mir. Falls nicht, dann komm nicht mehr hier her, es tut mir so weh.

ANNONS
Av Psykologen - 17 februari 2011 18:15

En röst jag hör genom stormens dån,
där svarta vågor slå:
'Jag drömt om däj dom kämpar hårt,
där stormens vägar gå.


Ett tecken gav jag däj i maj,
när solen lyste på strandens sten,
i maj när hamnen flaggade
och inlandsvinden ven.


Gräset var grönt och stormen ven,
och saltskum stänkte vått.
Ditt öga grät och kinden sken
som sol genom skymmande grått.


Ett tecken gav jag däj i maj,
i maj under skyar som blåa år.
Minns du än hur stormen stred
i sol med mitt fladdrande hår?


Det var blott en liten gyllne ring
och en kyss som bränt därpå.
Bär du den vid ditt hjärta nu,
när dödens sjöar slå?'


'Jag bär den, den bränner som eld i mitt bröst
till värme i stormens dån.
Den skall följa mig djupt i det vaggande blå,
den ringen jag fått som lån.'


Dan Andersson - En liten visa

ANNONS
Av Psykologen - 15 februari 2011 12:50

Visst var det väl de inre upplevelserna vi ska förhålla oss accepterande till och inte de yttre? Säg inte till mig att jag har ett val. Säg inte heller till mig att jag måste acceptera förlusten och böja mig inför de möjligheter som tvingas på mig därför att det är så verkligheten ser ut. Ingen av dem är vad jag vill höra och ingen av dem hjälper mig att leva mitt värderade liv. Det finns ett tredje alternativ. Du kan uppmana mig att ta strid. Du kan uppmana mig att förkasta det som ställs inför mig och kräva en annan utgång. Så behöver det inte stå varken eller på min gravsten. Det behöver inte stå att hon följde sin passion eller sin ambition. Det behöver inte stå att hon valde att stå vid sina närmastes sida. Det kan stå att hon tog strid för sina rättigheter att följa sin passion med sina närmaste vid sin sida.


 

Av Psykologen - 14 februari 2011 18:33

Ibland slår metaforerna som en knytnäve i mellangärdet och det är då de träffat rätt.


Jag får en bild av en prostituerad som strippar i ett skyltfönster.


Det här är ingen kaka, det är inte russinen i kakan, det här är smulorna från någon annans middagsbord du slåss om.


Fan.

Av Psykologen - 12 februari 2011 13:12

Så här sa jag om hemligheter för två år sedan, och ställde frågan om det omöjliga valet. Idag har jag ett svar.


Sammanbrott. Det är vad som händer. Kaos infaller och alla vägar som fanns raseras och tvingar oss att bygga nya. Livet tvingar oss till ansvar, förr eller senare. Det omöjliga  valet är ett förr, sammanbrottet det senare, hur vi än gör kommer vi inte undan.

Är inte hemligheten samtidigt ett sätt att ställa tillvaron på paus? Att sjunka in i en kokong av stillhet mitt i tiden.

Så länge jag bär det inom mig kan jag kontrollera det. Så länge jag bär det inom mig får jag ha det och ingen kan ta det ifrån mig. Jag får äga min dröm. Till dess livet beslutar att väcka mig.

Av Psykologen - 10 februari 2011 21:43

Sammanbrott handlar inte om förmågan att skrika högst utan om hur djupt man kan känna. Förluster öppnar en existentiell fallucka i tillvaron och den ångest vi kan känna har sin grund i upptäckten av livets osäkerhet. Sammanbrottet kan vara nödvändigt för att hitta nya vägar. Ångesten i sig är inte heller farlig, den är tecken på hälsa, på öppenhet, på liv.


Vi får lära oss att undvika jobbiga och besvärliga känslor som om de vore problem snarare än naturliga reaktioner på livets oundvikliga svårigheter. För några av oss leder denna strategi till en evig och utmattande kamp mot våra inre upplevelser. Det är en kamp som är omöjlig att vinna eftersom det inte är våra känslor som är problemet. Att något gör ont innebär att det betyder något för oss. Det är det som är viktigt som känns. Smärtan kan visa sig vara vår allra bästa vän om vi vågar möta den med öppenhet, medkänsla och intresse.


Meningarna i det första stycken kommer från en bok om sorg och förluster av Annika Borg som heter Inga fler dagar inom parentes. Det andra handlar om ACT-terapi. Annika är präst. Hon diskuterar existentiella frågor ur ett perspektiv bortanför den psykologiska teorin som gör mig sugen på att lägga min sista studiemedelstermin på att komplettera min utbildning med teologi. För mig handlar inte tro om religion och religion handlar inte om Gud. Religion handlar om människor, sårbarhet och makt. Gud är något annat.


***


A breakdown is not about the ability to scream the loudest; it is about how deep you can feel. Loss opens an existential trap door in every day being and the anxiety we feel is due to the discovery of life's uncertainties. The breakdown may be necessary to find new paths. Anxiety by itself is not dangerous; it is a sign of health, of openness, of life.


We are taught to avoid difficult and troublesome feelings as if they were problems rather than natural reactions to life's inevitable challenges. For some of us this strategy leads to a perpetual and exhausting struggle against our inner experiences. It is a fight impossible to win because it is not our feelings that are the problem. When something hurts it is because it means something to us. We feel that, which is important. Pain may prove to be our best friend if we dare to face it with openness, compassion and interest.


The sentences in the first paragraph come from a book about grief and loss by Annika Borg named No more days in parentheses. The second deals with ACT therapy. Annika is a priest. She discusses existential issues from a perspective beyond psychological theory that makes we want to use my last semester of student benefits to supplement my education with theology. For me faith is not about religion and religion is not about God. Religion is about people, vulnerability and power. God is something different.


Av Psykologen - 8 februari 2011 22:59

Begäret efter att begå ännu ett snedsteg är starkt. Djävulens röst viskar strax bakom höger öra. Förled mig, förled dig, förför mig, förse dig. Bryt alla löften, kräv, gräv, stampa ner i leran kvinna. Kvinna! KVINNA!


Tiden går runt. Månen går ännu ett varv och vågorna rullar in igen.


Vem du än var så väckte du vålnaden.

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14 15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2011 >>>

Kategorier

Sök i bloggen

Omröstning

Hur hittade du den här bloggen första gången? (Vill du kommentera omröstningen eller definiera 'annat sätt', gå in på 'omröstningar' i kategorilistan nedan.)
 Du gav mig adressen när du var full.
 Du gav mig adressen när jag frågade efter den.
 Jag fick adressen när jag frågat femtielva gånger.
 Du tvingade på mig adressen och jag tog tveksamt emot den.
 Någon jag känner gav mig adressen och tyckte jag skulle kolla upp den.
 Jag kom hit via en länk på någon annans blogg.
 Jag gjorde en sökning på en sökmotor och ett resultat ledde hit.
 Du skrev en kommentar i min blogg med länk i din signatur.
 Jag kom hit av en slump, minns inte hur.
 Du är min hjälte, jag sökte upp dig!
 Jag sökte en psykolog, men vad är det här?!
 Annat sätt.

Tidigare år

Arkiv

Länkar

RSS

Translation

Följ bloggen

Följ psykologen med Blogkeen
Följ psykologen med Bloglovin'

Google Analytics

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se