psykologen

Inlägg publicerade under kategorin Musikaliskt

Av Psykologen - 6 oktober 2013 15:58

Lägg märke till vad som händer med människorna i det här klippet. Lägg märke till hur olika de tar emot musiken de erbjuds. De får alla en uppmaning i början, ett erbjudande att känna efter hur det är… De enda som verkligen kan ta emot det erbjudandet tycks vara de som inte redan har referensramar till det de får lyssna till. De som har det, de som vet vad det här är, de börjar genast att analysera musiken, värdera den, prata om den. De tycker den är bra, förbannat bra eller de tycker om den, den är de bästa de vet, eller musiken står för något, det melankoliska, det svenska, fast de inte håller med om det. Etc. De börjar genast GÖRA något med musiken. Ser du det? Märker du det?


De som inte vet vad det är de får höra, de som kanske känner igen det men inte vet vad det är eller inte känner det alls, de lyssnar på ett annat sätt. De möter musiken som något nytt. De öppnar sitt sinne mot den och undrar, de berättar vad den gör med dem. För att göra detta måste de stanna i nuet, vänta in nästa ton, vänta in nästa reaktion. De ÄR med musiken.


Hur vi lyssnar gör skillnad.

Här finns något att lära.

Ser du?


ANNONS
ANNONS
Av Psykologen - 2 september 2011 10:59

Det är något med just den här texten och det är något med hela uttrycket. Jag lyssnar aldrig på den här genren men jag gillar Kite.



I’m lusting all of the ways to dance

And the more I caress the less I’m confident

Well I don’t care if I look fake or not

I’m just longing for someone to take me on

Av Psykologen - 20 augusti 2011 10:58


Igenom natten red hon fram
Johanna ifrån Orleans
Inget följe, inget hov
Bara elden glödde
i hennes spår


Hon sa, jag är så trött på krig
Jag längtar till ett vanligt liv
en bröllopsklänning, ren och vit
att hänga på
min glupande aptit


Vad det du säger gör mej glad
Jag har sett dej rida natt och dag
Och nånting djupt i mej begär
att äga nån så kylig
och så fjär


Och vem är du som döljer dej
i röken och förföljer mej
Jag är elden, röd och het
Och jag älskar dej för ditt högmod
och för din avskildhet


Eld, sa hon, gör kroppen kall
Jag vill komma i din famn
Och så steg hon in i eldens ljus
för att bli hans älskarinna
för att bli hans brud


Och tätt intill hans heta bröst
där fann Johanna äntli’n tröst
Och över bröllopsföljets hop
sågs brudens klänning sväva
liksom sot


Ja, tätt intill hans heta bröst
där fick Johanna äntli’n tröst
Och hon förstod att det var sant
att om han var eld
då måste hon va halm


Jag såg Johanna när hon brann
och hennes ögons stjärneglans
Jag längtar själv till eldens lek
Men måste den va så plågsam
Måste den va så het


***


Now the flames they followed Joan of Arc
as she came riding through the dark;
no moon to keep her armour bright,
no man to get her through this very smoky night.


She said, "I'm tired of the war,
I want the kind of work I had before,
a wedding dress or something white
to wear upon my swollen appetite."


Well, I'm glad to hear you talk this way,
you know I've watched you riding every day
and something in me yearns to win
such a cold and lonesome heroine.


"And who are you?" she sternly spoke
to the one beneath the smoke.
"Why, I'm fire," he replied,
"And I love your solitude, I love your pride."


"Then fire, make your body cold,
I'm going to give you mine to hold,"
saying this she climbed inside
to be his one, to be his only bride.


And deep into his fiery heart
he took the dust of Joan of Arc,
and high above the wedding guests
he hung the ashes of her wedding dress.


It was deep into his fiery heart
he took the dust of Joan of Arc,
and then she clearly understood
if he was fire, oh then she must be wood.


I saw her wince, I saw her cry,
I saw the glory in her eye.
Myself I long for love and light,
but must it come so cruel, and oh so bright?


Joan of Arc - Leonard Cohen


***

När jag först läser den här texten är den förtrollande vacker, i nästa är den rent frånstötande patriarkal. Den ensamma utsatta kvinnan utan en man till skydd som längtar efter kvinnlig oskuldsfullhet och ett enkelt liv. Mannen som styrs av brinnande begär efter en kylig, avskild kvinna som han vill besegra och äga. Hon finner tröst endast hon honom och har inga problem att förkasta det uppdrag hon nyss själv brann för, ett uppdrag större än henne för vilket hon gett upp all världslig passion, bara för att få vara hos honom.


Men så skulle det kunna vara så att den könsbundna symboliken förleder och distraherar oss. Kanske är det sin egen övertygelse Johanna underkastar sig. Hon hänger sig sitt uppdrag, givet henne av Gud. Märligt dock, hur uppdragsgivaren begär i stället för att bjuda in. Johanna ber om nåd, ber elden göra sig kall för att ta emot hennes kropp, men han bränner henne ögonblickligen då hon kommer nära. Hon förstår i samma ögonblick att detta är den ultimata uppoffringen. Han kan endast brinna genom henne. Hon dör sannerligen martyrens rena, vita död. Och kanske är det så att vi alla, såsom iakttagaren i slutstrofen, längtar efter att få ge oss helt och fullt till något som är större än oss själva, vad det än må vara, utan att någonsin kunna vara helt och fullt förvissade om huruvida detta något är Gott eller Ont.

Av Psykologen - 6 augusti 2011 10:12

Nu blir det många videor här, som om jag har tappat bort min egen röst, men allvarligt - det här är något av de vackraste jag sett:


Presentation

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2016
>>>

Kategorier

Sök i bloggen

Omröstning

Hur hittade du den här bloggen första gången? (Vill du kommentera omröstningen eller definiera 'annat sätt', gå in på 'omröstningar' i kategorilistan nedan.)
 Du gav mig adressen när du var full.
 Du gav mig adressen när jag frågade efter den.
 Jag fick adressen när jag frågat femtielva gånger.
 Du tvingade på mig adressen och jag tog tveksamt emot den.
 Någon jag känner gav mig adressen och tyckte jag skulle kolla upp den.
 Jag kom hit via en länk på någon annans blogg.
 Jag gjorde en sökning på en sökmotor och ett resultat ledde hit.
 Du skrev en kommentar i min blogg med länk i din signatur.
 Jag kom hit av en slump, minns inte hur.
 Du är min hjälte, jag sökte upp dig!
 Jag sökte en psykolog, men vad är det här?!
 Annat sätt.

Tidigare år

Arkiv

Länkar

RSS

Translation

Följ bloggen

Följ psykologen med Blogkeen
Följ psykologen med Bloglovin'

Google Analytics

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se