Grekiskt grejs med grejs. Mina fingrar doftar färsk basilika. Det får mig av någon anledning att associera till den där turkiska osten som gnisslar när man tuggar den och som jag trodde var en fisk när jag först hörde om den. Jag blir impad att det faktiskt går att handla så mycket mat för så lite pengar. I love ICA.

Salt och vinäger-chips.

Jag är sugen.

Grannens brorsa hade förresten köpt tidernas bästa godispåse. Det är extremt ovanligt att någon annan plockar ihop samma smågodis som man själv gillar. Idag hände det. När jag minst anade det. Hö.. hö..

Tack Eddie, för att du lär svenska folket att det det heter OFF YOU och inte OF YOU. Eller off of you om man vill.

Japp, jag märker ord. Sån är jag.

Med skräckblandad förtjusning läste jag nyss ett mail där min eventuelle blivande terapeut bad mig ringa och ställa mig i kö inför egenterapin höstterminen 2010. Min terapeut. Vad ska han se?! (skräcken) Mig!! (förtjusningen) Det kusliga är att jag kan ana överföring redan nu och jag har inte ens ringt ännu. Men så känns det också som att inte bara kläderna är av utan som att själva skinnet skalas av nu. Ord träffar blottade nerver och hela kroppen hoppar till. Incidenter studsar runt som pinball-bollar i medvetandet. Varför sa han så? Vad menade han då? Varför gjorde hon sådär? Varför är det så viktigt för henne att jag säger det här? Svar delas ut som grälla färger och plingande ljud, poäng poäng bonuspoäng. Samtidigt tycks perceptionen skruvas upp och även andra verkar avklädda. Multiball!

Ja jösses. Somatiseringarna svider och försvaren gnisslar. Då och då ramlar en insikt ned som en sten i skallen. Inte jaha-men-så-kan-det-kanske-vara-sorten utan NÄ-LÄGG-AV..?!-sorten. Känslorna ligger inte långt efter. Sprittande glädje, kliande irritation, ljuvlig lättnad, kokande ilska. Fantasier om att hoppa upp i famnen på en, slå en annan på käften, aldrig vilja prata med en tredje igen, bli bästa vän med en fjärde. Det omedvetna finns av en anledning, sa Alex pappa till Paul. Ja jo.. eller hur.

Igår kväll låg jag och tänkte på alla mina (autistiska) fantasier, mina alternativa världar som var min flykt som barn, ung och vuxen. Flykt från leda, från oro, från smärta. Jag var min hästboksidols flickvän, min såpaidols livräddare, Hollywoods mest begåvade stjärna. Min bror berättar gärna skrockande om hur även han åtnjutit storhetsvansinnet i det sistnämna alternativet. ”Men jag är ju lite knäpp”, säger han menande. ”Hm”, säger jag och tänker att han är vanligare än han tror, som de flesta. Jag hade en dagdröm en tid där ”Gud” gett mig ett andra liv i syfte att testa mänskligheten. Ta den bollen du. High score!

(Hur kommer den här bloggen att se ut termin 7?!)

Pastasallad med varm lax, socker ärtor och citrusdressing. Jag glömde köpa salladslök.

C gillar lax och spagetti. Den här får 10 av 10. Den får 5 av mig. Det är kul med pasta som smakar apelsin men i övrigt var den tam.

Betyder det här att jag ska skriva om mat varenda dag eller?! Njae.. jo.. nä.. kanske.

Jag satt och läste om den psykodynamiska förändringsprocessen enligt Binder på förmiddagen (då jag glömt bort att C har skollov och klivt upp två timmar för tidigt) och lade nöjt märke till att det går utmärkt att använde datoranalogier även till denna teori. Det gör det enklare att kommunicera med t ex ingejörer och dataprogrammerare som inte gillar en massa trams.

Mm, det går bra att tänka på det Omedvetna som en slags dold back-up med interaktiv programvara som du glömt bort att du installerat och ja..som eventuellt blivit infekterad. En bekant interpersonell situation aktiverar ett kommando och programmet gör som det brukar, inte det du vill. Du fattar noll. Din terapeut sitter dock inne med en slags viruskatalog som han samlat sina personliga och kliniska erfarenheter i. När du berättar för honom om knas som du varit med om och blivit frustrerad över och placerat dem i kontext m h a flera konkreta exempel (kanske ur din barndom men inte nödvändigtvis) har terapeuten fått en aning om vilken sorts virus det handlar om. Han hjälper dig sedermera att identifiera när infektionen kan ha drabbat dig, öva upp förmågan att upptäcka vad som triggar kommandot, när det händer och så småningom har du själv tillverkat ett antivirusskydd. Samtidigt sitter du och gör nya program tillsammans med terapeuten när ni träffas som integreras i det gamla. Tanken är att du ska uppdatera ditt antivirusprogram kontinuerligt, du vet. Det här kommer till slut att ske automatiskt och som att inte det var nog så kommer du att bli så skicklig att du kan improvisera om något helt oväntat skulle ske.

Nu har jag inte längre någon aning om vad jag pratar om eftersom det enda jag ser framför mig är ett kretskort och lötts om och det kanske inte riktigt samma sak men hur som helst.

Försök nummer ett: Korv och äppelgryta med senap och honung. Jag glömde köpa russin. Jag har haft russin hemma hurlängesomhelst men i somras slängde jag bort ett paket eftersom jag aldrig äter russin och för att A* kom dragandes med hela sitt matförråd som han inte längre behövde och jag fick till nåds.

C undrar vad det är för mat, frågar varför man har äpple i maten och utbrister "bläk!" över en löktråd som ser äcklig ut. Han håller inte med om att man kan känna att det är honung i. I löfte om hägrande kaka äter han upp varenda lökbit på tallriken.

Slutligen ger C dagens maträtt 9 av 10 i betyg.

Hm. Inte helt lätt att förutse, inte sant?

Jag gav den 6 av 10. Söt och mild men lite för söt och mild.

*den jädra skithögen**

**jag tränar på att bejaka min ilska***

***jaha, och mitt behov av att rationalisera det spontana infallet, är inte det..?****

****jo.. vadå? tvångsmässigt?

Nämen! Vad jag vaknade i god tid idag, tänkte jag och sträckte på mig en timme extra. Sedan påminde någon om omställningen till vintertid. Så är det med klockor som är uppkopplade till Storebror, de ställer om sig själva.

Men man får väl vara tacksam för den extra timmen även om man inte kan ta äran för den.

Sedan kan vi konstatera att Storebror kommit åt bloggvärden (nej inte världen, värden) också. Inget mer reklamfritt här inte.

Får man börja varje mening som jag gör i det här inlägget och byta pronomen hittan dittan? Nope, men Storebror har ingen rödpenna på sig.

Nu jädrar. Inköpslista. Beslutsam blick. Ingenting utöver. Veckomeny. Örter i jord på diskbänken. Rotfruktslådan full.

C: Vi brukar aldrig köpa så här mycket grönsaker..

Nä, just det.

Jag har väl helt enkelt gett upp hoppet om min kock som kommer ridande på sina vitvaror. Om jag ägnar en halvtimme mindre om dagen på att dagdrömma (och försumma mig själv) så borde det vara möjligt att lära mig laga mat. Kanske t o m få lite näring i magen.

Om inte annat så är det ganska fint med koriander mot det blå kaklet.