Jag kan tyvärr inte lägga in den här låten för er, den finns inte som video. Lyssna gärna här:

Ane Brun – The Fall

I’ll get off this boat in a minute
because I know you’ll be safer without me in it

then you called
I love you so
don’t ever let me go
I will fall to the ground

At the time
that we met
we were whole
then we peeled off
piece by piece of our souls
we were wrong to stay this long
let me go
let me fall to the ground

I’m waiting for you to disarm me
I’ll go off if you don’t remove this weight off of me

Asså..

Jag köpte en god mögelost och så glömde jag köpa kex.

Hur typiskt är inte det liksom.

Hurv. Frysigt. En filt och en skräckfilm skulle inte sitta fel. Ett badkar skulle inte sitta fel. Eller jo det skulle det väl per definition göra eftersom det inte får plats i mitt badrum men anyway..

Det var italiensk afton hos P. Hon gjorde oxfilé med makalös risotto, vi försökte smaka skillnaden på sött och torrt vin och så bar det iväg på nya äventyr som avslutades i det trygga bo där jag får komma på besök. Jag kom hem ett dygn efter att jag gick ut med gårdagens dofter ännu på kläderna. Välkomna, nya dofter och jag vill inte byta tröja riktigt än. Kroppen säger Ja och jag frågar mig själv vad det är som gör att det funkar. Är det förväntan? Är det överföring? Är det kemiskt? Är det meningen? Spelar det någon roll?

Kroppen, huvudet och hjärtat, säger P apropå något annat. Två av dem räcker inte hur mycket vi än önskar att det vore så.

Vem var det som glömde tala om för oss om kroppen? Förnuft och känsla, rationalitet och emotionalitet; dessa har vi hört om till leda. I psykologin får vi som blivande terapeuter lära oss att kroppen är vårt verktyg. Kroppen är vårt instrument som berättar för oss om det vi inte kan se eller höra. Vi lär oss känna vad som händer i rummet, vad som händer i relationen, vad som händer i den Andre. Vi bryts ner och byggs upp, vänder ut och in på oss själva för att kunna skilja på våra känslor och Andras känslor innan vi använder våra kroppar i de Andras tjänst.

Jag vet inte jag, men jag känner allt större respekt för min kropp och allt den faktiskt kan och inte får cred för.

Och det var en bra kväll.