Så här sa jag om hemligheter för två år sedan, och ställde frågan om det omöjliga valet. Idag har jag ett svar.

Sammanbrott. Det är vad som händer. Kaos infaller och alla vägar som fanns raseras och tvingar oss att bygga nya. Livet tvingar oss till ansvar, förr eller senare. Det omöjliga  valet är ett förr, sammanbrottet det senare, hur vi än gör kommer vi inte undan.

Är inte hemligheten samtidigt ett sätt att ställa tillvaron på paus? Att sjunka in i en kokong av stillhet mitt i tiden.

Så länge jag bär det inom mig kan jag kontrollera det. Så länge jag bär det inom mig får jag ha det och ingen kan ta det ifrån mig. Jag får äga min dröm. Till dess livet beslutar att väcka mig.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag längtar till landet som icke är,ty allting som är, är ja
g trött att begära.Månen berättar mig i silverne runorom lan
det som icke är.Landet, där all vår önskan bli underbart uppfylld, landet, där alla våra kedjor falla,landet, där vi svalka v
år ...

Jag delar den här videon idag eftersom det här är något jag hade behövt få höra få många år sedan, då när jag var den andra kvinnan och min kärleksaffär med en upptagen man brutalt tog slut, i princip över en natt, och lämnade mig i en avgrund av sor...

Jag pausar här.   Därför att just den här virtuella platsen just nu spelat ut sin roll. För att den givna titeln inte längre går att använda. Jag har ett yrke som inte går att skriva om, inte så gränslöst som såhär.   Här tystnar psykolog...

Fantasierna är fortfarande kvar. Fantasierna om att möta honom igen. Det är precis det de handlar om, varken mer eller mindre. En oändlig rad av möten. På affären, i parken, på en exotisk ort dit vi båda åkt samtidigt, i en stad i Europa vi båda besö...

Jag plockade fram en gammal säkerhetskopia som jag gjort av en tidigare PC som krashat för flera år sedan. Jag letade efter en video som givits mig, i ett anfall av nostalgisk längtan triggat av min halvtomma dubbelsäng när mannen som älskar mig jobb...