På jakt efter en blogg skriven av en av Jan-Henrik Sandbergs "vanliga arbetande människor" för att jämföra mot Henka själv snubblade jag över den ena efter den andra, hittade vad jag letade efter, vinglade vidare och hamnade till slut hos Olof. En skön typ med bl a en länk till sin egen opublicerade roman "Jag har varit ensam förr". Några scrollmeter ner stannade de lasrade ögonen som vid det här laget beklagade sig över för många timmars skärmstirrande på en Bob Hansson-referens:

Mod inte kan existera utan rädsla. Det krävs en rädd människa för att kunna utföra något modigt.

Det är ett omen, jag måste länka till Olof, tänkte jag.

Sagt och gjort.

Hur så då, undrar du? Jo, det var ju ett tecken i marginalen.

 

Olof

9 november 2008 10:10

Tjena!
Kul att du gillar min blogg och tack för att du länkar till den!
Ska kolla runt lite på din blogg...

http://olofberg.blogg.se

 

Henka

10 november 2008 19:39

Hej psykologen!

Var hittar jag dina funderingar kring "det politiska språkets inverkan på klassidentiteten"? De kunde vara kul att ta del av.

Med vänlig hälsning

Henka
fackpamp

http://henkasandberg.wordpress.com

 

Psykologen

10 november 2008 20:07

Haha! Busted! Internet gör världen liten må jag säga. Nåväl.. nu var detta en förhållandevis liten seminarieuppgift och en yttert begränsad analys som framfördes munligt. Men om du är snäll kan jag lägga upp en sammanfattning. Analysen är baserad på teoridelen i Lena Karlssons avhandling "Klasstillhörighetens subjektiva dimension".

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag längtar till landet som icke är,ty allting som är, är ja
g trött att begära.Månen berättar mig i silverne runorom lan
det som icke är.Landet, där all vår önskan bli underbart uppfylld, landet, där alla våra kedjor falla,landet, där vi svalka v
år ...

Jag delar den här videon idag eftersom det här är något jag hade behövt få höra få många år sedan, då när jag var den andra kvinnan och min kärleksaffär med en upptagen man brutalt tog slut, i princip över en natt, och lämnade mig i en avgrund av sor...

Jag pausar här.   Därför att just den här virtuella platsen just nu spelat ut sin roll. För att den givna titeln inte längre går att använda. Jag har ett yrke som inte går att skriva om, inte så gränslöst som såhär.   Här tystnar psykolog...

Fantasierna är fortfarande kvar. Fantasierna om att möta honom igen. Det är precis det de handlar om, varken mer eller mindre. En oändlig rad av möten. På affären, i parken, på en exotisk ort dit vi båda åkt samtidigt, i en stad i Europa vi båda besö...

Jag plockade fram en gammal säkerhetskopia som jag gjort av en tidigare PC som krashat för flera år sedan. Jag letade efter en video som givits mig, i ett anfall av nostalgisk längtan triggat av min halvtomma dubbelsäng när mannen som älskar mig jobb...