Ännu en examinationsuppgift har lämnat den teoretiska livmodern och tagit tillämpningens fysiska form. Inom 15 timmar ska skapelsen lämnas över i magister Hanssons vård och dess öde är därmed förseglat.

Jag blickar framåt mot nästa befruktning av den kognitiva strukturen; kön klass och etnicitet. De individuella böcker jag valt att ha intimit umgänge med den här gången handlar om att förstå pojkars maskulinitet i det moderna samhället och bisexuella kvinnors praktik och politik. Varför lämna en vinnade konception, tänkte jag och lade upp mig.

Nu blir det valvaka! Jag räknar med en milstolpe i världspolitiken!

Intresserad av en blivande läkares blogg?

Kolla in Frida.

En halv kopp espresso få mina händer att skaka. Kopp efter kopp av kaffe lyckas inte skingra dimman när det lagt sig över medvetandet.

Övernaturliga filmer får mig att drömma rader av mardrömmar om bestialiska mord, människor som slaktas och kastas i massgravar innan mördaren jagar efter mig. Jag flyr till en familjemiddag bakom ett vitt spjälstaket dit jag därmed tagit med mig ondskan och barnen snart kommer att dö.

Efter en film full av mänskligt, politiskt legitimerat våld drömmer jag om havet och bergen, en enorm jättegryta där vattnet sugs undan i virvlar och sedan kastar vågor trettio meter upp i luften. Mitt i denna storslagna natur tar jag foton på män i tjocka koftor och vackra kvinnor lägger sig nakna på bänkar.

Jag vaknar förvirrad med minnet av ett litet barns mun mot mitt bröst. En kraftig smärta så förknippad med lycka att den knappt är möjlig att definiera och som får mig att gråta och le på samma gång.