C har blivit mer och mer mörkrädd på på senare tid. Det som från början var en saga vid läggdags har blivit öppen dörr plus läsläxan plus en saga plus en ljudsaga som han själv byter ända tills han somnar, vilket kan bli ganska sent. Han säger att han inte kan sova utan ljud men ljudet håller honom vaken. Han tänker på monsterfilmer han sett på TV och löpsedlar med Engla. Mina försäkringar om att vi bor säkert och att ingen kan komma in hjälper inte och efter 22 blir jag stressad över att han inte sover när väckarklockan står på 0615.

Vad göra?

Jag drar mig till minnes min omtalade idol Michael White och hans externaliseringsterapi. Tänkt och gjort, jag samtalar med C om Mörkrädslan. Vi pratar om när den kom, vad som hände då, vad som händer när den är i hans rum, vad han tänker på. Jag säger att jag är lite arg på Mörkrädslan eftersom den gör att han inte får sova och frågar om han kan komma på något annat som Mörkrädslan gör som är dåligt.

"Den gör att du inte får sova", säger han.

Det hade jag inte ens tänkt på men visst är det sant. Senast igår sa jag "jag är trött, jag vill sova nu" när han ropade för andra gången.

"Mörkrädslan gör att vi bråkar också", säger jag.

Ungefär här någonstans frågar C om Mörkrädslan är levande och jag tvekar ett ögonblick men bestämmer mig för att löpa linan ut.

"Vi måste komma på nåt knep att vinna över Mörkrädslan", säger jag och C är snabbt med på noterna.

"Om det fanns nåt ljus.." säger han.

Vi kommer att tänka på en nattlampa som står i hyllan som vi aldrig använder.

"I morgon kanske du vill rita Mörkrädslan", säger jag.

C undrar varför och jag säger att jag tycker den verkar vara läskig och skulle vilja se hur den ser ut. C vill rita den genast. Jag får sitta med täcket över ansiktet medan C ritar Mörkrädslan. Den är verkligen läskig!

"Men hu, jag skulle inte heller kunna sova om jag hade den där i rummet!" säger jag. "Vi kan rita en förbjudet-ring runt den och sätta den på dörren".

C ritar och kommer på att vi också kan skriva på den. Han skriver Mörkrädlsa förbjudet stanna utanför mitt rum på skylten. Jag påminner om att jag sagt att han får lyssna på en ljud-CD på kvällen men att det är Mörkrädslan som brukar säga åt honom att sätta på den fler gånger. Den här gången när Mörkrädslan inte får komma in ska han prova att inte lyssna på den om den försöker sig på det tricket.

Klockan är nu 2145. Skylten var klar kl 21. Ljudskivan har tystnat och bara nattlampan lyser i Cs rum. Jag håller tummarna.

  Mörkrädslan, på baksidan av mitt förra schema, med en kniv i handen. Skulle du kunna sova med en sådan där i rummet?

 

P

23 november 2009 23:58

Åh, tänk om min mamma hade kommit på det där när jag var i samma ålder som C och mörkrädd. Det känns handlingskraftigt och Mörkrädslan är verkligen portad. Jag håller tummarna.

Jag minns hur jag själv ropade "God natt" femtitolv gånger samma kväll för att försäkra mig om att pappa fortfarande var uppe och jag inte var ensammast i hela världen. Han svarade alla femtiotolv gångerna. Tack och lov.

 

Bek

24 november 2009 06:42

När kommer din bok? Jag väntar med spänning.

 

Psykologen

24 november 2009 07:35

Det jag gör är att tillämpa det som jag lär mig i skolan. Vi hade examination på den här metoden i ett rollspel och sen köpte jag boken och läste den i somras eftersom jag tycker den är verkar vettig. Jag gillar hur den lyfter skuld från barnet samtidigt som den får barnet att känna sig kompetent och hur den förenar familjen mot problemet istället för att problemet kommer emellan familjemedlemmarna. Dessutom gillar jag att den använder sig av barnets egen fantasi och lek som verktyg.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Perhaps you will always be my parallell line  forever one step and an infinity away and perhaps no one will ever know me like you After all we are the same but sometimes two people can have an undeniable connection everything in common  a...

Jag längtar till landet som icke är,ty allting som är, är ja
g trött att begära.Månen berättar mig i silverne runorom lan
det som icke är.Landet, där all vår önskan bli underbart uppfylld, landet, där alla våra kedjor falla,landet, där vi svalka v
år ...

Jag delar den här videon idag eftersom det här är något jag hade behövt få höra få många år sedan, då när jag var den andra kvinnan och min kärleksaffär med en upptagen man brutalt tog slut, i princip över en natt, och lämnade mig i en avgrund av sor...

Många gånger har jag tänkt att den relationen jag upplevde med mannen från andra sidan bergen var ett missbruk. Att den intensiva närheten blev en drog och att jag därför måste värja mig emot den för alltid. Därför att den annars sipprar upp i mellan...

The real cause of suffering is the reaction of the mind; the reaction is repeated moment after moment, intensifying with each repetition, and developing into craving or aversion. This is what in his first sermon the Buddha called tanha, literally "...