Direktlänk till inlägg 21 november 2009
Eftersom hjulen i mitthuvud ännu snurrar av kvarvarande rörelseenergi från gårdagens intellektuella arbetsinsats bläddrar jag i ytterligare en bok om psykoanalys jag köpte i ett infall och försöker förstå den utifrån vad jag nu ska ha lärt mig.
Där står bl a om Mira Danas förståelse av anorexi som ett förnekande av behovet av kärlek och bekräftelse. Hon menar att barnet som växt upp med en vårdnadshavare som misslyckas att validera sitt barns behov hanterar den överväldigande upplevelsen att vara värdelös genom att föra över meningen av känslomässig näring till en konkret betydelse av näring – mat - och förnekar den. Därigenom tänker jag att anorexin per definition borde vara ett exempel på både överföringspsykos (genom konkretiserande av mening) och perverterad överföring (genom förnekande av mening). Anorektikern som ändå faller till föga för sin hunger och äter tillåter sig att ta emot näring som hon/han inte tycker sig förtjäna och har därmed begått ett outhärdligt brott som måste bestraffas. När anorektikern av välvilliga uppmanas att ”kämpa” kan detta uppfattas som ett stöd i kampen mot behovet, inte mot sjukdomen eftersom sjukdomen är helt jagsynton.
Satt i sin kontext borde ett samhälle som hyllar kroppskontroll och kontroll av ätande förstärka just denna typ av symtomatologi. Det förser anorektikern med rationellt såväl som moraliskt stöd för sin meningsöverföring.
Det blir tydligt att synen på hur en sjukdom utvecklas får helt avgörande betydelse för hur man väljer att bemöta den. I exemplet fyller sjukdomen ett tydligt syfte i att skydda individen från en känsla att inte ha rätt att existera som behövande människa. Enbart ett fokus på symtomreducering riskerar då katastrofala följder. Den psykodynamiska metoden går alltså ut på att hjälpa exempelvis anorektikern att genom insikt om sin underliggande smärta hitta och välja andra sätt att hantera den som inte innebär en fara för livet.
Perhaps you will always be my parallell line forever one step and an infinity away and perhaps no one will ever know me like you After all we are the same but sometimes two people can have an undeniable connection everything in common a...
Jag delar den här videon idag eftersom det här är något jag hade behövt få höra få många år sedan, då när jag var den andra kvinnan och min kärleksaffär med en upptagen man brutalt tog slut, i princip över en natt, och lämnade mig i en avgrund av sor...
Många gånger har jag tänkt att den relationen jag upplevde med mannen från andra sidan bergen var ett missbruk. Att den intensiva närheten blev en drog och att jag därför måste värja mig emot den för alltid. Därför att den annars sipprar upp i mellan...
The real cause of suffering is the reaction of the mind; the reaction is repeated moment after moment, intensifying with each repetition, and developing into craving or aversion. This is what in his first sermon the Buddha called tanha, literally "...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 |
3 |
4 | 5 | 6 |
7 | 8 |
|||
9 | 10 | 11 | 12 |
13 |
14 |
15 |
|||
16 |
17 |
18 | 19 |
20 | 21 | 22 |
|||
23 | 24 | 25 | 26 | 27 |
28 | 29 | |||
30 | |||||||||
|