Årets första åskväder brukar inträffa i mitten på maj. Så var det förra året, så var det året innan dess och så är det i år. Snart är det dags att klippa gräset för första gången och ta bilen ut till stugan i Lappland för att se vad som ramlat och vad som står i år. Det är som det brukar vara.

Den här bloggen tycks lägga berättelserna som årsringar runt mitt vara. Maj. Maj. Maj.

En historieberättare dök upp från ingenstans likt en narr som anmält sig vid kungens hov. Det påminner mig om en utklädd Tristan som uppträder inför en förorättad Isolde och jag skrattar måttligt. Visst är berättelserna underhållande men invävt i dem skymtar trådar av bedrägeri. Ännu en pojke i ett skyltfönster?

Pojken använde sin veckopeng för att köpa två par vattenpistoler och katten har fångat två möss. Solen skiner och grannen vill grilla vid sjön. Världen vaknar upp och med den en annan slags rastlöshet. Inte den iver som längtar efter att få gå ut och röra sig fritt utan det begär som söker ett specifikt syfte med rörligheten, som söker fylla det lediga utrymme som står bakom frågan Och nu då? Vad ska du göra med din nya frihet, människa? En frigörelsekamp har ett värde i sig, den har en riktning. Friheten däremot har sitt värde endast i förhållandet till något annat. Så blir den färdige aldrig nöjd ty strävandet i sig är vad som skapar mening.

Jag gjorde en snabb överslagsräkning i bilen på väg från hem från dagens projekt och kom fram till att jag just nu arbetar 132,5%. Ungefär sådär. Varav 12,5% är betalt arbete, 100% är betalat arbete (sånt som jag betalar för att utföra) och resten är nån slags extra gratis arbete. Egentligen gör vi klientarbetet utöver ordinarie kursplan vilket motsvarar ca en dags arbete i veckan (åtminstone som KBT-terapeut) så det skulle ge ytterligare 20%. Ok så 152,5% då. Naturligtvis räknas inte obetalt hemarbete in men det gör det ju aldrig så det var ingen som tänkte på det. Fast det här går förstås inte ihop ändå, somethin's gotta give, så jag har dragit ner på lästiden. Jag lånar inte ens kurslitteraturen utan kopierar upp de enstaka sidor jag måste ha. Resten försöker jag lära mig så gott det går genom den problembaserade teknik vi ska nyttja för tillfället. Framtiden får utvisa resultatet. Nåväl.. fördelen med studierna är att det faktiskt är praktiskt möjligt att göra den här prioriteringen. Riktigt så ser det inte ut i andra sammanhang.

Buenos Aires?

Ibland känns det som att man förlorar dig, sa hon.

Det låter som ett språk jag inte kan förstå. Det enda jag kan se är repet som läggs runt mina händer.

Du får inte ha mig.

I min allra allra första fantasi var jag den andra vilda hingsten, den som aldrig gick att tämja. Den brinnande röda och skriande fria som rusade fram mellan bergen. Då var jag barn och livets olycka hade ännu bara skymtat som hastigast i gräset, men redan då tycks min önskan färgad i brusande, dansande frihet.

Ich bin in Status Quo.

Ich kann deine Besuche sehen. Sie wecken tausende Fantasien in mir, Fantasien um das Warum und tausende Fragen die keine Antwort haben. Sie wecken meine Erinnerungen und meine Sehnsucht. Es ist als wärst du draußen im dunklen und beobachtest mich durch die Fenster, anstatt anzuklopfen und mir zu begegnen, von Angesicht zu Angesicht, so wie ich es mir wünsche. Ich bitte dich, wenn du mir etwas zu sagen hast, sprich mit mir. Falls nicht, dann komm nicht mehr hier her, es tut mir so weh.

Visst var det väl de inre upplevelserna vi ska förhålla oss accepterande till och inte de yttre? Säg inte till mig att jag har ett val. Säg inte heller till mig att jag måste acceptera förlusten och böja mig inför de möjligheter som tvingas på mig därför att det är så verkligheten ser ut. Ingen av dem är vad jag vill höra och ingen av dem hjälper mig att leva mitt värderade liv. Det finns ett tredje alternativ. Du kan uppmana mig att ta strid. Du kan uppmana mig att förkasta det som ställs inför mig och kräva en annan utgång. Så behöver det inte stå varken eller på min gravsten. Det behöver inte stå att hon följde sin passion eller sin ambition. Det behöver inte stå att hon valde att stå vid sina närmastes sida. Det kan stå att hon tog strid för sina rättigheter att följa sin passion med sina närmaste vid sin sida.