Om du skulle vandra in i ordet oberoende, vad skulle du se?

-Tom Andersen

De är onekligen lite flumilummiga de här familjeterapeuterna, men det gillar ju jag. Tom Anderssen pratar om vikten av att inte låta sig hämmas av det dualistiska tänkandet och ser kunskap som en cirkulär process mellan rationalitet, praktik, relationer och kropp. (Han tycker att samtal är kroppsligt, orden är en kroppslig produkt då de pressas fram ur kroppen med hjälp av andningen (flumilumilum).) Det mänskliga centrumet finns i samtalet, inte i människan, säger han. Vi blir vad vi är genom det sätt vi uttrycker oss och vi har olika själv beroende på vem vi relaterar till.

Han säger också något annat jag finner intressant: Den professionelle lyssnaren bör vara försiktig med att avbryta. Här syftar han på att avbryta tystnaden. Pauser är ofta en kreativ förelöpare till nästa formulering, en förutsättning för det inre samtalet som ger mig bättre möjligheter att bättre beskriva det jag vill förmedla. En person letar sig fram till de rätta orden om hon inte blir avbruten, menar han.

Förändring kan aldrig styras utifrån säger 2:a ordningens cybernetik, bara inifrån. Här undrar jag om Andersen ändå inte menar mellan, med tanke på sam-talet, men det få vi väl diskutera.

Det här fotot heter "för oberoende".