Direktlänk till inlägg 18 maj 2009
Jag har hundra bilder jag skulle kunna beskriva, så vackra så att de gör ont. Men jag vill inte. Människor frågar mig och jag undviker att svara. Jag vill ha dem ifred. Ingen får röra dem än. Ingen får ta på dem, klämma på dem, tala om dem. De är som bubblor i min hand. Genomskinliga och sköra, ofattbara och unika. Och visst är också jag rädd att de ska gå sönder. Spricka mitt i luften som bubblor gör och falla till marken som en trasig droppe. Visst önskar jag att jag kunde bevara dem för alltid, att jag kunde plocka upp dem när jag ville, att jag kunde kliva in i dem och försvinna. Tillbaka till en solvarm rygg, vaggande toner, lekande fåglar, mjuka händer, ledsna ögon, omstörtande ord, doftande hud, skakande ben, viskande läppar, darrande fingrar, tvekande röst, sökande tröst, smärtande bröst, oro, lättnad, lycka, sorg, tacksamhet, utmattning. Allt och om vartannat. Så mycket, så mycket att jag inte kunde beskriva ens om jag ville.
I have a hundred images I could describe, so beautiful they hurt. But I do not want to. People ask and I avoid replying. I want them for myself. No one can touch them yet. No one may hold them, nip at them, talk about them. They are like bubbles in my hand. Transparent and brittle, unbelievable and unique. And yes, also I fear that they will break. Burst in the middle of the air as bubbles do, and fall to the ground as a broken drop. I do wish I could keep them safe forever, that I could pick them up when I wanted to, that I could step into them and disappear. Back to a sunwarm back, cradling tones, playful birds, soft hands, sad eyes, subversive words, fragrant skin, shaking legs, whispering lips, trembling fingers, hesitant voice, searching consolation, chestpain, anxiety, relief, happiness, sadness, gratitude, fatigue. Everything and alternately. So much, so much that I could not describe it even if I wanted to.
Perhaps you will always be my parallell line forever one step and an infinity away and perhaps no one will ever know me like you After all we are the same but sometimes two people can have an undeniable connection everything in common a...
Jag delar den här videon idag eftersom det här är något jag hade behövt få höra få många år sedan, då när jag var den andra kvinnan och min kärleksaffär med en upptagen man brutalt tog slut, i princip över en natt, och lämnade mig i en avgrund av sor...
Många gånger har jag tänkt att den relationen jag upplevde med mannen från andra sidan bergen var ett missbruk. Att den intensiva närheten blev en drog och att jag därför måste värja mig emot den för alltid. Därför att den annars sipprar upp i mellan...
The real cause of suffering is the reaction of the mind; the reaction is repeated moment after moment, intensifying with each repetition, and developing into craving or aversion. This is what in his first sermon the Buddha called tanha, literally "...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 | 3 | |||||||
4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | |||
11 |
12 | 13 |
14 | 15 |
16 |
17 | |||
18 | 19 | 20 |
21 |
22 | 23 | 24 | |||
25 |
26 |
27 |
28 |
29 | 30 | 31 | |||
|