En sammanfattning på eget bevåg av första kapitlet i Acceptance and Commitment Therapy av Hayes, Strosahl och Wilson.

Grundförståelsen för psykisk hälsa och ohälsa lånar sina förklaringsmodeller från medicinska metaforer. Den traditionella synen på fysisk hälsa definieras som en frånvaro av sjukdom, en uppfattning som har sina begränsningar. Den hälsosamma kroppen är inte bara fri från sjukdom, den har också tillgång till något mer, något som kan påverkas – bra immunförsvar t ex. Vissa sjukdomar kan dessutom ses som bieffekter till normala skeenden. Cancer utvecklas exempelvis ur felaktiga celldelningar, mutationer i celldelningen är en förutsättning för evolution. Grundidén om hälsosam normalitet leder till slutsatsen att avvikelse är onormalt och ska behandlas och åtgärdas som sjukdom. Fokus även inom den kliniska psykologin ligger på att kategorisera och beskriva syndrom – avvikande tillstånd som ska korrigeras. Fokusområdena är ofta smala och effekterna av behandling ofta svåra att generalisera.

ACT spårar psykopatologi till vanliga psykiska funktioner, fr a den språkliga processen och bygger på grundidén om destruktiv normalitet, dvs att de normala processerna i sig kan få extremt dysfunktionella följder.

Människan har genom sin verbala förmåga erhållit möjligheten att döma, utvärdera, jämföra och kategorisera. Kostnaden för denna förmåga är att vi också kan utvärdera oss själva, upptäcka vad vi saknar, föreställa oss vad vi vill uppnå. Vi kan skapa en inre bild av framtiden och återskapa det förflutna, vi kan förstå att vi ska dö. Som barn föds vi oskuldsfulla och naiva och skäms inte för något men förr eller senare blir vi tvungna att färdas in i den skrämmande värld som verbal kunskap utgör. I sin vilja att förstå har människan förlorat sin oskuld och lidande är en naturlig följd av detta.

Alla de stora religionerna har försökt minska följderna av mänskligt lidande genom att utmana verbal kunskap. De uppmanar oss att tro istället för att förstå, att begränsa och tygla våra begär och föreslår praktiker i tystnad eller reflektion kring olösliga dilemman.

Genom förmågan att koppla symboler till händelser och skapa meningsfulla relationella samband kan människan också utveckla sin kunskap, sin kultur och sin anpassning till omgivningen på ett sätt överlägset någon annan levande varelse. Från de första funna grottmålningarna för ca 10 000 år sedan har människan utvecklats jämte sitt språk i en närmast exponentiell takt, en takt för snabb för oss själva att förstå omfattningen och följderna. Kraften i språket har en ljus och en mörk sida, den är ett verktyg och ett vapen, bra för mycket men inte för allt. Att lära oss tämja språket utan att det tämjer oss är den största mänskliga utmaningen i vår tid.

 

Grannen

6 november 2010 23:31

Språket är Kunskapens träd, och vi (människan) är Adam och Eva. Undrar hur en diskussion mellan Thomas av Aquino och Dalai Lama hade sett ut?

 

Psykologen

7 november 2010 11:00

Jag har ingen aning om var Thomas av Aquino sa, vet knappt vem det är. Jag gillar tolkningen av "människans" begynnelse som då hon utvecklar ett reflexivt jag och blir medveten om sig själv. Det är betydligt mer intressant än när hon började gå på två ben eller hacka flinta osv.

Sen har jag förstått att den här moralens paradox som sker i just den berättelsen är en av de flitigt omdiskuterade. Dvs att Adam och Eva (eller bara Eva?) beskylls för att han syndat då de åt av kunskapens träd mot Guds befallning, trots att de just därmed lärde sig skilja på rätt och fel och alltså inte hade förmågan att göra denna åtskillnad innan de begick den "felaktiga" handlingen och det därför inte kan ha varit en synd.

Kanske skulle en buddist mena att det är just detta, att lära sig förstå konsekvensen av sina handlingar, som är visdom. Att äta från Kunskapens träd blir därmed att välja en handling och bli medveten om följden. Ett ansvarstagande som alltid innehåller ett visst mått av skuld och därmed gör lidande till en ofrånkomlig (och naturlig) del av livet.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag längtar till landet som icke är,ty allting som är, är ja
g trött att begära.Månen berättar mig i silverne runorom lan
det som icke är.Landet, där all vår önskan bli underbart uppfylld, landet, där alla våra kedjor falla,landet, där vi svalka v
år ...

Jag delar den här videon idag eftersom det här är något jag hade behövt få höra få många år sedan, då när jag var den andra kvinnan och min kärleksaffär med en upptagen man brutalt tog slut, i princip över en natt, och lämnade mig i en avgrund av sor...

Jag pausar här.   Därför att just den här virtuella platsen just nu spelat ut sin roll. För att den givna titeln inte längre går att använda. Jag har ett yrke som inte går att skriva om, inte så gränslöst som såhär.   Här tystnar psykolog...

Fantasierna är fortfarande kvar. Fantasierna om att möta honom igen. Det är precis det de handlar om, varken mer eller mindre. En oändlig rad av möten. På affären, i parken, på en exotisk ort dit vi båda åkt samtidigt, i en stad i Europa vi båda besö...

Jag plockade fram en gammal säkerhetskopia som jag gjort av en tidigare PC som krashat för flera år sedan. Jag letade efter en video som givits mig, i ett anfall av nostalgisk längtan triggat av min halvtomma dubbelsäng när mannen som älskar mig jobb...