Jag låg två timmar på stranden och klev sedan ut i Nydalasjöns välbadade vatten. Det var inte speciellt kallt men första doppet är ju alltid kyligt. Nu har jag sedan länge upptäckt att det går att kontrollera känslan av frusenhet genom att ta ett djupt andetag och slappna av. Då lägger sig gåshuden och den obehaget försvinner några ögonblick. Märkligt det där. "Jag kan konstatera att det är kallt, men jag fryser inte" tänkte jag och tog några steg till medan vattenytan steg. Någonstans i midjehöjd är utmaningen som störst. "..MEN JAG FRYSER INTE" envisades jag och andades tungt. Jodå, gåshuden kuvad igen. Seger! "Det är som en sådan där kittling som gränsar mot obehaglig" tänkte jag och försökte tvinga mig att böja knäna eftersom botten inte sluttade mer ner. Nej, det var för mycket att begära. Jag fick snällt falla framåt i vattnet som brukligt och efter ett hurv var det över. Makalös simtur i solskenet. "Tänk ändå.. i vattnet blir varje mm av huden berörd samtidigt, när annars sker detta?" tänkte jag. "Det borde vara terapeutiskt att simma."

 

Grannen

6 augusti 2009 22:57

Det är varmare på "terapibadet" ;) (bredvid förlossningen i fall du missat det).

 

Lina

8 augusti 2009 21:55

Att läsa din blogg innan jag själv tog ett bad i Nydalasjön var ett bra drag. Jag bemästrade kylan och tänkte på varje millimeter och det var härligt :)

http://heltfelrattsnett.wordpress.com

 

Psykologen

8 augusti 2009 21:58

Hehe, najs!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag längtar till landet som icke är,ty allting som är, är ja
g trött att begära.Månen berättar mig i silverne runorom lan
det som icke är.Landet, där all vår önskan bli underbart uppfylld, landet, där alla våra kedjor falla,landet, där vi svalka v
år ...

Jag delar den här videon idag eftersom det här är något jag hade behövt få höra få många år sedan, då när jag var den andra kvinnan och min kärleksaffär med en upptagen man brutalt tog slut, i princip över en natt, och lämnade mig i en avgrund av sor...

Jag pausar här.   Därför att just den här virtuella platsen just nu spelat ut sin roll. För att den givna titeln inte längre går att använda. Jag har ett yrke som inte går att skriva om, inte så gränslöst som såhär.   Här tystnar psykolog...

Fantasierna är fortfarande kvar. Fantasierna om att möta honom igen. Det är precis det de handlar om, varken mer eller mindre. En oändlig rad av möten. På affären, i parken, på en exotisk ort dit vi båda åkt samtidigt, i en stad i Europa vi båda besö...

Jag plockade fram en gammal säkerhetskopia som jag gjort av en tidigare PC som krashat för flera år sedan. Jag letade efter en video som givits mig, i ett anfall av nostalgisk längtan triggat av min halvtomma dubbelsäng när mannen som älskar mig jobb...