Ännu en sång av Vienna Teng som rör mig. Falskt, säger P men jag rycker på axlarna och slår tondövörat till. Den handlar om främlingskapet (the third one) mellan två. Ett avstånd som enligt Simmel uppstår mellan alla par då skimret av förälskelse lägger sig och de två inser att det de delar inte är unikt för dem.

there once was a time I was sure of the bond
when my hands and my tongue and my thoughts were enough
we are the same but our lives move along
and the third one between replaces what once was love

Jag tror ju inte att det här avståndet ersätter kärleken utan hänvisar som ofta till Rilke som menar att tvåsamhetens möjligheter är som störst då vi lär oss att acceptera (älska det t o m slår han fast i sann poetisk anda) ett nödvändigt avstånd till varandra.

we are not together here
though we lie entwined

to make room for the other presence
we both draw back in our minds

I have a prophecy
threatening to spill into words
this growing certainty
of Over

Ja där har vi det. Så går det när man slutar prata och stänger in tankarna i sig själv. Det är då de förvandlas till övertygelser, till profetior och så småningom till sanning.

Så går det när man kör en fin sång genom Den Stora Analysmaskinen. Skyll dig själv.

Resten av texten:

freedom is being alone
I fear liberation
but something more alive than silence
swallows conversation
no pleasing drama
in subtle averted eyes
the swelling fermata
as the chord dies

there's no denying we feel the third one
we do
I'm tired of hiding and so are you

"Fermata" har jag nu fått lära mig är ett tecken i noter som markerar en paus utan bestämt slut.

 

Incognita

10 mars 2009 19:04

Mm, jag håller med hela det näst sista stycket. Har upptäckt dem hos mig själv, de självuppfylda profetiorna. Det var en hemsk upptäckt och jag lovar alltid mig själv bättring. Nästa gång...
Önskar att du klarar det bättre än mig.

http://www.silje.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Perhaps you will always be my parallell line  forever one step and an infinity away and perhaps no one will ever know me like you After all we are the same but sometimes two people can have an undeniable connection everything in common  a...

Jag längtar till landet som icke är,ty allting som är, är ja
g trött att begära.Månen berättar mig i silverne runorom lan
det som icke är.Landet, där all vår önskan bli underbart uppfylld, landet, där alla våra kedjor falla,landet, där vi svalka v
år ...

Jag delar den här videon idag eftersom det här är något jag hade behövt få höra få många år sedan, då när jag var den andra kvinnan och min kärleksaffär med en upptagen man brutalt tog slut, i princip över en natt, och lämnade mig i en avgrund av sor...

Många gånger har jag tänkt att den relationen jag upplevde med mannen från andra sidan bergen var ett missbruk. Att den intensiva närheten blev en drog och att jag därför måste värja mig emot den för alltid. Därför att den annars sipprar upp i mellan...

The real cause of suffering is the reaction of the mind; the reaction is repeated moment after moment, intensifying with each repetition, and developing into craving or aversion. This is what in his first sermon the Buddha called tanha, literally "...