Direktlänk till inlägg 26 februari 2009
I natt drömde jag mördar-drömmen igen och vaknade förvånad. Den drömmen har alltid varit ett tecken på oro eller någon slags prestationsångest. När jag la mig igår trodde jag allt var bra, men mitt omedvetna sa något annat. Jag försökte gömma mig bakom en soffa i någon annans hus medan mördarens ögon tycktes fixera mig i mörkret. Ju längre tid han såg på mig desto mindre blev mitt gömställe och desto ljusare blev rummet.
Hela dagen hade jag mycket riktigt kaktusbollen i halsen. Sedan min tid av stressymtomsutveckling på jobbet är min kropp mycket tydlig med sina signaler. Jag vet omedelbart när jag är stressad. Ibland är det desto svårare att förstå varför.
Relations-stress? föreslog T. Det tror jag inte men när jag tänker efter har jag faktiskt drömt mördardrömmen varje gång jag träffat en ny man, om än bara för en fika eller ett biobesök.
Vid flera tillfällen har jag fått feedback på att jag tenderar att ta ansvar för andras känslor, något jag måste lära mig att låta bli. "Härbärgera" känslor är ett modeord ju närmare den konkreta terapisituationen vi kommer. Man måste lära sig att ta vara på andras känsla och härbärgera den, men inte ta in den i sig själv. Den konsten känner jag att jag inte ännu behärskar. Andras känslor flödar snarare rakt igenom märg och ben på mig. Är någon lycklig blir jag berusad, är någon ömsint sväller jag, är någon lustfyllld börjar jag brinna, är någon ledsen vill jag gråta, har någon ont blir jag yr och mår illa, är någon arg börjar jag vibrera, är någon nedstämd blir jag orolig. Jag känner mig som ett såll, som att jag var skir och genomsläpplig..
..som att jag var försvagad av infektion. Nedsatt immunförsvar. Nedbrutna försvar.
Vila.
Jag delar den här videon idag eftersom det här är något jag hade behövt få höra få många år sedan, då när jag var den andra kvinnan och min kärleksaffär med en upptagen man brutalt tog slut, i princip över en natt, och lämnade mig i en avgrund av sor...
Jag pausar här. Därför att just den här virtuella platsen just nu spelat ut sin roll. För att den givna titeln inte längre går att använda. Jag har ett yrke som inte går att skriva om, inte så gränslöst som såhär. Här tystnar psykolog...
Fantasierna är fortfarande kvar. Fantasierna om att möta honom igen. Det är precis det de handlar om, varken mer eller mindre. En oändlig rad av möten. På affären, i parken, på en exotisk ort dit vi båda åkt samtidigt, i en stad i Europa vi båda besö...
Jag plockade fram en gammal säkerhetskopia som jag gjort av en tidigare PC som krashat för flera år sedan. Jag letade efter en video som givits mig, i ett anfall av nostalgisk längtan triggat av min halvtomma dubbelsäng när mannen som älskar mig jobb...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | |||
9 |
10 |
11 | 12 | 13 | 14 |
15 | |||
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | |||
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | ||||
|