Direktlänk till inlägg 13 februari 2009
Varför? har han frågat och Varför? har jag frågat själv. Vet du vad du gör? har någon annan frågat.
Jag tänker mig att människor möts för att de behöver mötas. De saknar något som den andre har att ge just då i det ögonblick de möts. Detta något behöver inte alltid vara Kärlek eller så är det alltid Kärlek, vad vet jag. Kärleken är ett stort vidunder för mig, precis som Lyckan eller Döden. Jag hör talas om den, anar den och ser den men jag vet fortfarande inte om den finns. För stor för att förstå och för stor att ta i min mun och min respekt inför den kräver därmed tystnad. Jag föreställer mig hur den ska lösas upp i samma ögonblick den uttalas, som en skugga bleknar under ljuset.
Inte heller söker jag ringa in och namnge Kärleken, precis som jag inte söker kontrollera Lyckan eller Döden. Det sker det som sker och det får vara det som är, tänker jag och värjer mig mot omvärldens behov av Rätt och Fel, av Ont och Gott.
Jag tänker mig hur dessa tre; Kärleken, Lyckan och Döden är livets nornor under Yggdrasil. Jag ser dem väva våra ödestrådar i spänd förväntan på vår reaktion, vårt val att ta emot dem eller rädas dem, men oundvikligen och alltid en del av våra liv.
Perhaps you will always be my parallell line forever one step and an infinity away and perhaps no one will ever know me like you After all we are the same but sometimes two people can have an undeniable connection everything in common a...
Jag delar den här videon idag eftersom det här är något jag hade behövt få höra få många år sedan, då när jag var den andra kvinnan och min kärleksaffär med en upptagen man brutalt tog slut, i princip över en natt, och lämnade mig i en avgrund av sor...
Många gånger har jag tänkt att den relationen jag upplevde med mannen från andra sidan bergen var ett missbruk. Att den intensiva närheten blev en drog och att jag därför måste värja mig emot den för alltid. Därför att den annars sipprar upp i mellan...
The real cause of suffering is the reaction of the mind; the reaction is repeated moment after moment, intensifying with each repetition, and developing into craving or aversion. This is what in his first sermon the Buddha called tanha, literally "...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | |||
9 |
10 |
11 | 12 | 13 | 14 |
15 | |||
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | |||
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | ||||
|