Grannen

9 februari 2009 07:45

Jag är glad över din lycka, den skiner från dig. *kram*

Lina

9 februari 2009 16:28

Oh, en bra tankeställare. Jag är alldeles för målinriktad i allt jag gör, men jag vill ju inte missa resan. Så, mental note till mig: enjoy the ride.

Psykologen

9 februari 2009 17:05

Jag upplever att målfokus inbegriper större eller mindre mått av förväntningar och där ligger en fälla inbakad. Förväntningar tenderar att sätta grus i maskineriet eftersom de är alltid är fantasier som dock inte alltid uppfylls. Det finns säkerligen metoder för att göra förväntningar så realistiska som möjligt, som exempelvis kommunikation och realitetscheckning och förväntan är väl visserligen trevlig i sig men den är också oundvikligen moder till besvikelsen.

Den numera berömde Ekonomen från TV talade om hur han menade att lycka finns enbart i förväntan men man skulle kunna vända på hans argument och mena att lycka sker där förväntan inte hunnit skapas. Dock vore det ostrategiskt av en konsult att hävda något dylikt eftersom människor inte kan kontrollera det oväntade och då i stället skulle drabbas av ångest vid tanken på lyckan. Inte bra. :D

Grannens Bror.

10 februari 2009 07:01

Håller med Psykologen, man ska hellst inte ha några förväntningar alls, utan njuta utav resan istället och förhoppningsvis bli positivt överraskad av resans mål. Vi kan ta ett tvspel/ en film som exempel, då blir "resa" istället för kanske " iväntan på" (för att slippa alla sexuella anspel som annars verkar normalt)
Om man har förhoppningar på det, att det ska bli allt som tillverkarna lovat så kommer man förmodligen att bli besviken.
(Av egen erfarenhet) Men ha i åtanke att det kan ju vara en flopp så kanske man blir positivt överraskad. Samt att man slipper ångesten. Bristfällig förklaring kanske, men att förklara saker var aldrig min starka sida.
Ett bra exempel är kanske senaste Indiana Jones filmen som förmodligen alla hoppades på att den skulle vara lika bra som dom andra tre. Jag tyckte den var helt okej iof, men dom flesta tyckte visst att stackarn blev våldtagen på vita duken. =)

Psykologen

10 februari 2009 09:20

Det var en skön liknelse, Bror Granne, jag förstår vad du menar. :)

De sexuella anspelningarna hade jag faktikst inte tänkt på (men SÄKERT, utbrast genast hela läsarkåren unisont och gav upp ett cyniskt skrattliknande läte) just i fallet med målorientering men det funkar nog att applicera där också ja.

Ariel

10 februari 2009 10:13

En gåva som ges av kärlek är underbar att få. Det förtroende man får och visar är stort, och känslan det väcker kan vara outhärdligt smärtsamt skön. Blev fylld av värme när jag läste ditt inlägg. Tack för att du valde att dela med dig av det.

Sandra

10 februari 2009 22:25

"Vilket förtroende och vilken dyrbar gåva det är att ge till någon annan att låta dem få tillträde till ens egen kropp. Vilken underbart spännande resa att bli inbjuden till." du sätter ord på mina tankar.