Vaknade klockan sju av en tystnad jag fruktar. Somnade om. Vaknade strax före åtta av att alarmet inte ringt än. Tänkte att jag inte ville kliva upp och ställde om tiden till tio för att ge mig själv sovmorgon. Det är en ynnest att få kunna göra det. Ett studietidens privilegium. Vaknade halv tio av att klockan inte var tio med en välbekant känsla av panik för att jag inte klev upp då jag bestämt mig för det första gången, för att jag inte gjort det jag kunnat göra de där första timmarna och för att det inte finns något att hålla fast i i den där tystnaden.

Det är som jag skrev till honom; att den där tystnaden är det jag räds mest i livet. Sluta inte, jag behöver dina ord, sa han och uttryckte därmed samma känsla på ett annat sätt, så som han så ofta gör. Jag skulle heller aldrig lämna honom där men jag är rädd för att jag ska vända mig om en dag och stå ensam kvar.

I den där tystnaden går världen vidare utan mig. I den tystnaden händer fruktansvärda saker. I den tystnaden går människor vilse och tappar bort varandra. Den tystnaden är den ensammaste platsen som finns.

Jag behöver också dina ord, i tystnaden, i väntan.

 

Grannen

27 januari 2009 12:14

Aww *kramar om. Men oavslutade saker som hänger är... när du skriver så mycket bättre än mig och du har redan förklarat det.

Låten som jag ville du skulle lyssna på i går var (kolla på you tube) Celtic woman -walking in the air.

 

Psykologen

28 januari 2009 20:01

Det fanns många versioner och artister av den där. Du får nog skicka en länk om jag ska hitta just den du menar.

 

Psykologen

21 februari 2009 01:06

På engelska:

Woke up at seven in a silence that I fear. Fell asleep again. Woke up just before eight of the alarm not ringing yet. Thought I did not want to get up yet and set the alarm at ten to give myself a sleep in. It is a privilege to be able to do this. A privilege of the life of a student. Woke half past nine of the clock not being ten with a familiar sense of panic that I did not get up when I had decided to the first time, because I have not done what I could those first hours and because there is nothing to hold on to in that silence.

That is what I wrote to him, how this is the silence that I fear most in life. Do not stop, I need your words, he said and expressed the same feeling in a different way, as he so often does. I would never leave him in it but I am afraid that I will be the one to turn around one day and find myself alone.


In that silence the world goes on without me. In that silence terrible things happen. In that silence
people go astray and lose each other. That silence is the loneliest place existing.


I need your words also, in silence, waiting.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag längtar till landet som icke är,ty allting som är, är ja
g trött att begära.Månen berättar mig i silverne runorom lan
det som icke är.Landet, där all vår önskan bli underbart uppfylld, landet, där alla våra kedjor falla,landet, där vi svalka v
år ...

Jag delar den här videon idag eftersom det här är något jag hade behövt få höra få många år sedan, då när jag var den andra kvinnan och min kärleksaffär med en upptagen man brutalt tog slut, i princip över en natt, och lämnade mig i en avgrund av sor...

Jag pausar här.   Därför att just den här virtuella platsen just nu spelat ut sin roll. För att den givna titeln inte längre går att använda. Jag har ett yrke som inte går att skriva om, inte så gränslöst som såhär.   Här tystnar psykolog...

Fantasierna är fortfarande kvar. Fantasierna om att möta honom igen. Det är precis det de handlar om, varken mer eller mindre. En oändlig rad av möten. På affären, i parken, på en exotisk ort dit vi båda åkt samtidigt, i en stad i Europa vi båda besö...

Jag plockade fram en gammal säkerhetskopia som jag gjort av en tidigare PC som krashat för flera år sedan. Jag letade efter en video som givits mig, i ett anfall av nostalgisk längtan triggat av min halvtomma dubbelsäng när mannen som älskar mig jobb...