Jag känner mig..

alienerad.

Dessutom känner jag mig nödgad att erkänna seger åt mina ärkefiender under den gångna terminen, nämligen Berger och Luckmann. De framkallar lustfyllda äckelrysningar i själen då de toppar ligan för tillämpade nördiga referenser ur Psykologens mun (där hon bl a stundtals tappar kontrollen och kör upp sitt krokiga pekfinger i någons synfält och kraxar legitimering!). Dessutom verkar de obönhörligen utgöra en del av det teoretiska ramverket för den kommande analysen i intervjuarbetet. Hur jag än spjärnar emot, står de pall med sin förbenade kunskapskonstruktionsteori.

Nå: En ljuspunkt i tillvaron är det faktum att jag med hjälp av lidelsefull inlevelse och dramatisk intonation fått min son att äntligen inta ett uppslukat förhållningssätt till kapitelböcker. Nu smyger han själv omkring och gör sitt bästa för att skrämma grannpojken genom att plötsligt inta en hopkrupen ställning och viska sådant som döööda skooogen! eller en klooo av jäääärn!

Den fyraårige grannpojken som för övrigt fick mig att tappa hakan då han vid lunchtid i förbigående frågade mig Vad vet du om Dylan? På vippen att replikera att jag sett I'm not there men inte är något fan av musiken hejdade jag mig och svarade sonika Hur så?

Det visade sig att Dylan är en hund på stallet.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag längtar till landet som icke är,ty allting som är, är ja
g trött att begära.Månen berättar mig i silverne runorom lan
det som icke är.Landet, där all vår önskan bli underbart uppfylld, landet, där alla våra kedjor falla,landet, där vi svalka v
år ...

Jag delar den här videon idag eftersom det här är något jag hade behövt få höra få många år sedan, då när jag var den andra kvinnan och min kärleksaffär med en upptagen man brutalt tog slut, i princip över en natt, och lämnade mig i en avgrund av sor...

Jag pausar här.   Därför att just den här virtuella platsen just nu spelat ut sin roll. För att den givna titeln inte längre går att använda. Jag har ett yrke som inte går att skriva om, inte så gränslöst som såhär.   Här tystnar psykolog...

Fantasierna är fortfarande kvar. Fantasierna om att möta honom igen. Det är precis det de handlar om, varken mer eller mindre. En oändlig rad av möten. På affären, i parken, på en exotisk ort dit vi båda åkt samtidigt, i en stad i Europa vi båda besö...

Jag plockade fram en gammal säkerhetskopia som jag gjort av en tidigare PC som krashat för flera år sedan. Jag letade efter en video som givits mig, i ett anfall av nostalgisk längtan triggat av min halvtomma dubbelsäng när mannen som älskar mig jobb...