Mina ögon känns ungefär som om jag gråtit hela dagen. Det har jag inte gjort, jag har laseropererat min ögon. Jag trodde inte att jag skulle se men det går oväntat bra. Jag ser suddigt, som om jag haft kontaktlinser i tre dygn utan att byta dem. Min granne hjälpte mig med hämtning på skolan och lämning i morgon, de bjöd mig på middag (köttbullar och potatismos), min klasskamrat tog anteckningar åt mig och mina arbetsgruppsmedlemmar har mailat mig artiklar. Jag ska vara glad, jag får mycket hjälp.

Operationen gick bra. Den var inte fysiskt obehaglig och den gick snabbt. Den var mentalt obehaglig däremot. "Nu spänner jag upp ditt öga, nu svartnar det, nu skär jag upp din hornhinna i tio sekunder (ok han sa inte "skär upp" men det var det han menade), nu kommer lasern, nu luktar det bränt i 30 sekunder.. 40 % klart.. 80% klart.. klart.." osv. Beskrivningar som hjälpte känslan av kontroll men som ändå skapade obehag i kroppen. Men jag ska vara glad, för det gick bra och jag ser bra och med ett par alvedon har jag inte ont.

Jag borde vara glad för jag har mycket att vara glad åt men just idag är jag inte glad. Jag känner mig som jag just krupit undan ett slagsmål. Inte som vinnare och inte som förlorare, men slagen och med blod på mina händer. När jag ser mig i spegeln är det nästan sant för mitt ena öga blöder under hornhinnan och jag ser lite läskig ut. Men det som är slaget ligger utanför mig och blöder. Det är förstört, förbrukat, förtroendet är raserat. Från mig till den andre och från den andre till mig. De slag den andre tagit emot har han besvarat och konflikten är ett faktum. Jag önskar inte slåss. Det är ett slagsmål jag är dömd att duka under i och där mina egna grepp orsakar större skada än de avser.

Jag är inte glad för något av det, men det är för sent att säga förlåt och resurserna är slut på båda sidor.

Spelet är över. Vem satt med esset? Ingen.

 

.

4 september 2008 23:28

Nädå. Förlåt.

:-)

 

Psykologen

4 september 2008 23:42

"punkt" ? Kreativt namnval.. ;)

 

.

5 september 2008 07:48

Tyckte det var dags att sätta punkt. :-)

 

Psykologen

5 september 2008 10:15

hehe

 

grannen

5 september 2008 20:37

svart min himmel, svart är mitt hav ...mina drömmar i aska men svartast är jag... (lånade ord). Hoppas det inte är så.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag längtar till landet som icke är,ty allting som är, är ja
g trött att begära.Månen berättar mig i silverne runorom lan
det som icke är.Landet, där all vår önskan bli underbart uppfylld, landet, där alla våra kedjor falla,landet, där vi svalka v
år ...

Jag delar den här videon idag eftersom det här är något jag hade behövt få höra få många år sedan, då när jag var den andra kvinnan och min kärleksaffär med en upptagen man brutalt tog slut, i princip över en natt, och lämnade mig i en avgrund av sor...

Jag pausar här.   Därför att just den här virtuella platsen just nu spelat ut sin roll. För att den givna titeln inte längre går att använda. Jag har ett yrke som inte går att skriva om, inte så gränslöst som såhär.   Här tystnar psykolog...

Fantasierna är fortfarande kvar. Fantasierna om att möta honom igen. Det är precis det de handlar om, varken mer eller mindre. En oändlig rad av möten. På affären, i parken, på en exotisk ort dit vi båda åkt samtidigt, i en stad i Europa vi båda besö...

Jag plockade fram en gammal säkerhetskopia som jag gjort av en tidigare PC som krashat för flera år sedan. Jag letade efter en video som givits mig, i ett anfall av nostalgisk längtan triggat av min halvtomma dubbelsäng när mannen som älskar mig jobb...