Direktlänk till inlägg 31 juli 2008
Luften gick ur mig.. och så var den sagan slut. Ingen levde lycklig i någon av sina dagar. Screw it och dra åt skogen och dit pepparn växer och dit solen aldrig skiner och alla andra otrevliga platser. Förbannade ekorrhjul. Varför kallas det förresten för ekorrhjul? Det är väl ändå ingen som satt en ekorre i bur och gett den ett hjul att springa i? Rått-jävla-hjul eller nåt annat fanskap.
Skräpfjask och dumheter.
Rollspel och tramsfasoner.
ÅååååH! GÖR INTE OM DET DÄR! *bang* (ja vadå, min näve är inte så grov så den gör inget större bang än så när jag slår den i bordet)
Hur som helst, tillbaka till det evighetslånga meningslösa dravlet jag normalt sysslar med.
Suck..
Kan jag få in lite bättre stämning och en trevligare attityd från något håll, tack. Tack. Då kör vi.
_______________________________________
Jag funderande på den tidigare kommentaren om kärleken, där det jag beskrev inte alls var kärlek utan något annat. Jag kallar det fortfarande inte för kärlek men om det var det skulle min förälskelse vara som solens längtan efter skuggan. För evigt beroende av den som ställer sig i hennes väg målar hon ömt hans konturer i mjuk precision, precis som hon ser honom. En bild som aldrig förblir sig lik, som ständigt rör sig ifrån henne och förvrids till en grotesk kopia av sig själv när tiden obevekligen tvingar henne ner på knä. Hon är dömd att aldrig någonsin nå fram till målet för sitt begär då hon vädjande sträcker ut sin hand och han försvinner. Kvar står den utnyttjade i mörkret, han som lånat sin kropp till avataren, synbart omedveten om vad som hänt. Kan han inte känna kylan som kryper inpå honom nu? Undrar inte han över det som skett? Förstår han verkligen inte hur viktig han är, då ljuset och skuggan inte kan existera utan varandra, men ingen längtan heller kan finnas utan honom?
Jag delar den här videon idag eftersom det här är något jag hade behövt få höra få många år sedan, då när jag var den andra kvinnan och min kärleksaffär med en upptagen man brutalt tog slut, i princip över en natt, och lämnade mig i en avgrund av sor...
Jag pausar här. Därför att just den här virtuella platsen just nu spelat ut sin roll. För att den givna titeln inte längre går att använda. Jag har ett yrke som inte går att skriva om, inte så gränslöst som såhär. Här tystnar psykolog...
Fantasierna är fortfarande kvar. Fantasierna om att möta honom igen. Det är precis det de handlar om, varken mer eller mindre. En oändlig rad av möten. På affären, i parken, på en exotisk ort dit vi båda åkt samtidigt, i en stad i Europa vi båda besö...
Jag plockade fram en gammal säkerhetskopia som jag gjort av en tidigare PC som krashat för flera år sedan. Jag letade efter en video som givits mig, i ett anfall av nostalgisk längtan triggat av min halvtomma dubbelsäng när mannen som älskar mig jobb...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 | 5 | 6 | ||||
7 | 8 |
9 |
10 | 11 | 12 | 13 | |||
14 | 15 |
16 | 17 | 18 |
19 | 20 | |||
21 | 22 |
23 | 24 | 25 | 26 | 27 |
|||
28 | 29 | 30 |
31 | ||||||
|