Ralf

13 juli 2008 22:32

har läst tre gånger det du skrivit om skönhet o jag förstår inte vad du menar? kanske jag är för trött ikväll.

Psykologen

13 juli 2008 23:01

Mm.. ja, jag kan förstå varför. När diskussionen ligger på en teoretisk, abstrakt begrepps-nivå hela tiden är det svårt att få grepp om den. Jag läser just nu en bok där hela boken är uppbyggd på det sättet.

Jag funderar så här t ex: Om vi nu genom den här typen av kampanjer som filmen visar får alla ungdomar att se igenom retuscheringen och därmed lära sig att "normala" kvinnor är vackra. Vad händer då? Får de bättre självkänsla då? Får de en mer realistisk självbild då?

Eller blir de bara så att vi flyttar på måttstocken. Om vi tänker som vi gör idag så är det väl så att förutsättningen för att jag ska tycka att jag är vacker är att det finns fler som är fulare än jag än som är snyggare än jag, runt omkring mig. Eftersom det handlar om att jämföra sig. Vem är jag i förhållånde till de andra. Den som värderas högre får mer uppmärksamhet, men det kräver att den personen är utmärkande i den större massan.

Det kommer alltid att finnas någon som är vackrare. Om det blir inne att vara tjock i stället för smal så blir det ett problem. Om det blir inne att ha rakat hår i stället för långt svallande lockigt så börjar vi jämföra skallformen. Det tar aldrig slut. Vi kan inte förändra självbilden genom att förändra idealet. Oavsett vad idealet är så kommer endast ett fåtal att uppnå det och de är de som värderas högre av samhället.

Det är alltså något annat som måste förändras, inte vår uppfattning om vad som är vackert.

Är du med?

Ralf

14 juli 2008 17:42

japp, ja e med, tack:). ett leende o ett par glittrande ögon tycker jag alltid är vackert.

micke

14 juli 2008 21:41

Vår definition av det som är vackert, är inte det ett kollektivt medvetande? Hur förändrar vi den definitionen? Måste man inte ändra sin egen först och sen förhoppningsvis hjälpa andra att ändra sin? Vad som är vackert är ju ett tillstånd som jag ser det.

Psykologen

15 juli 2008 01:11

Jo men jag menar att det spelar ingen roll. Definitionen spelar ingen roll. Problemet är inte hur vi definierar skönhet utan vad vi kopplar samman med det.

Vad menar du när du säger att det är ett tillstånd?

micke

15 juli 2008 10:48

Ett sinnestillstånd man kan vara i, själv eller se hos andra, ett sätt att förhålla sig med varandra med sig själv och alltet.
Det som är vackert är sättet att se en annan människa eller en ekorre som springer uppför trädet. En mor som ammar sitt barn, eller hur vi tar hand om andra. Om vi har den definitionen av vad som är vackert..
Så spelar väl definitionen roll?
Men problemet kvarstår ser jag, det är fortfarande andra som är "vackrare" och jag "fulare".

Psykologen

15 juli 2008 13:26

Mm.. för mig låter det som att det du talar om är kärlek. Kanske till och med den poetisk-filosofiska kärleken. Ett sinnestillstånd genom vilket man kan uppskatta skönheten för det den är, kort och gott.