Mer från Astrid Seeberger:

"När man tar sig in i en människa och rör vid hennes smärtpunkter måste man ta ansvar för det som sker inom henne. Om man inte vill det skall man låta bli att röra vid henne.

Ett samtal där man rör vid smärtpunkter kan ta tid. Den tiden måste man ha. Sedan tar smärtan, som åter väcks, sin egen tid. Det är inte säkert att den upphör när samtalet är slut. Och man kan inte lämna en människa hur som helst. Man måste försäkra sig om att hon har personer omkring sig som kan ge henne stöd eller att man själv kan träffa henne igen. Man ska vara varsam när man kommer någon nära. Ju närmare man kommer, ju större blir skyddslösheten."

***

Astrid är läkare och jobbar bl a med att handleda läkarstudenter i personlig utveckling, ett moment som löper genom hela läkarutbildningen. Jag har många gånger undrat varför en liknande kurs inte finns med på psykologprogrammet.