Allt känns gammalt. Använt. Slitet. Blekt. Dammigt. Samma gamla tankar, samma idéer. Det är en av ledfrågorna inom ACT. Är det här gammalt? När berättelsen har en livlös intorkad kvalitet. Ett tecken på den kognitiva inflexibiliteten. Hur ska någonting kunna förändras med hjälp av samma gamla vanliga tankar, samma gamla idéer?

Trädgårdsarbete (gardening) är ingen idé, säger Thich Nhat Hanh, det är en praktik. Du får inte se något blomstra i din trädgård genom att gå hela dagarna och önska dig blommor. Du måste vara beredd att stoppa händerna i jorden. Bli skitig. Göra arbetet. Odla.

Gammalt.

Lyckan tar en omväg kring den som väntar, sa Rainer Maria Rilke.

Gammalt.

Första steget är att se att lidande finns, det andra är att förstå orsaken, det tredje är att acceptera att ett alternativ är möjligt, det fjärde är att agera.

Hm.

Tänkt dig två starka män som drar en tredje efter sig, på väg mot en eldgrop. Tänk dig hur den tredje mannen stretar och drar men han kommer inte loss och de två starka männen slänger honom i elden. Så fungerar vår avsikt och vår vilja. Den drar oss obevekligen med sig, oavsett om målet är av ondo eller av godo för oss och kastar oss i lidande. Därför behöver vi lära oss att se och känna vår avsikt. Först då kan den dra oss åt ett annat håll. Så sa Buddha till dem som följde honom.

Ja.

Psykoterapeuter behöver fokusera på det tredje steget, säger Thich Nhat Hanh. De behöver hjälpa människor att se att förändring är möjligt. Hjälpa människor att hitta kraft i det som redan finns. Leda dem till deras egen visdomens tröskel, sa Kierkegaard.

Gammalt.

Jag vill städa.