C har likt många andra barn hängett sig åt en materialistisk fixering vid LEGO. Efter en lång diskussion om pengar och sommarlov och långsiktigt sparande vs kortsiktig tillfredställelse fick han själv fatta beslutet att lägga alla sina sparade veckopengar på just LEGO. Star Wars-LEGO. Då girighet matas växer den, så sa vi va? Nu har C slut pengar men skam den som ger sig. C kommer på idén att plocka små morötter och ärtskidor i det gemensamma barngrönsakslandet och sälja dem för 1 kr stycket till närboende och förbipasserande. Han har på detta sätt nu samlat ihop ca 20 kr.

Själv är jag kluven. Å ena sidan blir jag stolt över han kreativitet och hans mod. Vid första svängen till kompisens hus tog den sociala ångesten överhanden och han vände vid dörren. Varje ställd fråga är en seger över rädslan att synas i världen. Å andra sidan gör han nu profit på grannens omsorgsfulla försök att skapa kollektiv glädje kring naturens under. Grannpojken blir konkurrenten som samtidigt utnyttjas då han intet ont anande byter sina varor mot låtsaspengar och till slut blir utan både grönsaker och vinst. Han blir livegen. C bygger kapital.

C har flera gånger frågat mig varför det finns reklam. När jag undrar över denna plötsliga köphets menar han att det är katalogens förtjänst. -Jag skulle aldrig ha velat ha de här skeppen om jag inte fått katalogen! säger han. Katalogen som kom då han blev medlem i LEGO-klubben. Nu förstår han varför det finns reklam. Nätet dras åt.