Jag vet inte riktigt vad det var som hände idag men jag tror att jag kämpade och slogs för min rätt att existera. En stund var jag ursinnig så händerna skakade men jag lät inte bli. Jag sa vad jag tyckte. En stund var jag rädd så hjärtat slog högre än katastroftankarna som rusade i mitt huvud. Men jag lät inte bli. Jag stod kvar vid min åsikt. En stund var jag ledsen och förödmjukad så att hämndbegäret sved i den djupaste av hjärtats dalar. Men jag lät bli. Jag gjorde inte så illa som jag kunde ha gjort.

Så ringde han.

Jag lyssnade och talade och grät och de ord som jag fruktat föll mjuka som bomull i min famn. De gjorde mig inte illa och jag tänkte att hans röst var vacker när han sa att han inte älskar mig. Han sa att han aldrig älskat mig alls och jag tänkte jag tror dig inte, jag var där. Han sa att han glömt och jag tänkte jag tror dig inte, men det gör ingenting. Han sa att han är så rädd och jag tänkte jag vet, och jag förlåter dig.

Det jag trodde att jag måste krossa förblir intakt. Det jag trodde att jag måste förkasta förblir mitt. Jag har älskat och mistat och jag gick inte under. Det finns inget mysterium och jag kan lägga min vålnad till vila.

***

I don't really know what happened today but I think I struggled and fought for my right to exist. For a moment I was so furious that my hands shook, but I didn't let be. I said what I thought. For a moment I was so scared that my heart was beating harder and higher than the catastrophizing thoughts rushing through my head. But I didn't let be. I stated my opinion. For a moment I was so crushed and humiliated that desire for vengeance stung in the deepest valleys of the heart. But I let be. I did not wound as badly as I could have wounded.

Then he called.

I listened and talked and cried and the words I had dreaded fell soft like cotton into my arms. They didn't hurt me and I thought of how his voice was beautiful when he said he didn't love me. He said he never loved me at all and I thought I don’t believe you, I was there. He said he had forgotten, and I thought I don’t believe you, but it doesn’t matter. He said how he is so scared and I thought I know, and I forgive you.

What I thought I must destroy remains intact. What I thought I must reject remains my own. I have loved and lost and I did not perish. There is no mystery and I can lay my ghosts to rest.