Då så, då var undertecknad återvänd från de döda och kan besviket konstatera att allt är som vanligt här hemma. En svårdefinierbar känsla av understimulans. Egentligen borde jag väl inte klaga. Det finns säker jättemånga därute som önskar att allt var som vanligt, att inte det där eländet hänt som nyligen inträffat.

...nä, det hjälpte inte. (Skriver man det där.. med två.. eller med tre... prickar? Och vad kallas det för?)

Egentligen borde jag väl inte klaga. Jag har ju haft en helt makalös vår! Den mest spännande och givande våren i mitt liv!

..nä, det hjälpte inte heller. Det är väl baksidan med att leva i nuet. När nuet inte är så sköj. Någon sa det ja. "Då kan man väl flytta sig från den situationen" var mitt tråkrationella svar. Mm..(.)

Egentligen borde jag väl inte klaga. Jag har ju det faktiskt oförskämt bra, egeeentligeeen. Bortskämda Sofia, hon vill ha smulorna och äta dem också. Och inte nog med det..

Nå, jag har i alla fall knåpat ihop ett par inlägg som inte ännu är publicerade under min bortavisetelse. De kommer snart. Nu när jag tappat 60% av mina läsare borde jag faktiskt ta och skärpa till mig. Oroen er icke, trogna vapendragare i det virtuella livet, jag har precis börjat bläddra i höstens dravliga (snacka om ordmjäll) lärobok i Psykodynamisk diagnostik så snart lär det väl bli att skriva om.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag längtar till landet som icke är,ty allting som är, är ja
g trött att begära.Månen berättar mig i silverne runorom lan
det som icke är.Landet, där all vår önskan bli underbart uppfylld, landet, där alla våra kedjor falla,landet, där vi svalka v
år ...

Jag delar den här videon idag eftersom det här är något jag hade behövt få höra få många år sedan, då när jag var den andra kvinnan och min kärleksaffär med en upptagen man brutalt tog slut, i princip över en natt, och lämnade mig i en avgrund av sor...

Jag pausar här.   Därför att just den här virtuella platsen just nu spelat ut sin roll. För att den givna titeln inte längre går att använda. Jag har ett yrke som inte går att skriva om, inte så gränslöst som såhär.   Här tystnar psykolog...

Fantasierna är fortfarande kvar. Fantasierna om att möta honom igen. Det är precis det de handlar om, varken mer eller mindre. En oändlig rad av möten. På affären, i parken, på en exotisk ort dit vi båda åkt samtidigt, i en stad i Europa vi båda besö...

Jag plockade fram en gammal säkerhetskopia som jag gjort av en tidigare PC som krashat för flera år sedan. Jag letade efter en video som givits mig, i ett anfall av nostalgisk längtan triggat av min halvtomma dubbelsäng när mannen som älskar mig jobb...