Jag har fått klagomål.. jag har fått feedback på att jag skriver för opersonligt på senare tid. Det är ju bara en massa sånger och dikter som du inte ens har skrivit själv, säger någon. Nä.. det är det där med förväntningar. Bjuder man gästerna på munkar två gånger blir de besvikna om de inte blir bjudna den tredje gången. Nej då, någon, jag är inte alls sur på dig. Det smickrar mig när du smeker min egocentriska länd. Nå, lägger jag ut en låt kanske den bara är fin, men oftast handlar den om mig. Lägger jag ut en text handlar den alltid om mig. Jag jag jag. Förstår du inte hur men är väldigt sugen på mig kan du ju alltid fråga hur det hänger ihop, kära någon.

Jag är flickan med många ögon.

Jag är den som drack för mycket och flödade över. 

Jag är den som blommar i snö och sträcker mig ut och håller tillbaka.

Jag har en duva och en orm i magen.

Jag är den som inte vet hur man släpper taget.

Jag är den som inte har svaret.

Jag är den som drömmer på dagen och önskar på natten.

Förstås.  

Vilken guldgruva (guldduva?) jag ramlade över. Här får ni en till. Tack Henrik, min bundsförvant i kriget mot den kommersiella försurningen bland butikerna.

Vienna Teng -  The Tower

the one who survives by making the lives
of others worthwhile
she's coming apart
right before my eyes
the one who depends on the services she renders
to those who come knocking
she's seeing too clearly what she can't be
what understanding defies

she says I need not to need
or else a love with intuition
someone who reaches out to my weakness and won't let go
I need not to need
I've always been the tower
but now I feel like I'm the flower trying to bloom in snow

she turns out the light anticipating night falling
tenderly around her
and watches the dusk
the words won't come
she carries the act so convincingly the fact is
sometimes she believes it
that she can be happy the way things are
be happy with the things she's done

I love the way you slip into endless detail when the subject of conversation is within your expertise or special interest; like the properties of a special kind of fruit or vegetable.

I love how you look like a typical engineer and dress just like all of the other guys who study or teach at the technological departments on campus.

I love how compared to me you are overly polite and how you have used the words 'sorry' and 'thank you' more times than I can count.

I love the sound of your voice when you speak German or when you try speaking Swedish and get insecure about if what you said was an actual word when I don't give a clear response.

I love the way you gently touch my face before you leave me although I am to shy to open my eyes when you do.

I love how you said that people who don't like my writing are 'stupid'.

I love how your hand is smaller than mine.

I love how you express your feelings with such honesty I am baffled.

I love how you are so sensitive to touch that if I close my eyes it seems like I'm touching your soul and not your skin and therefore I need to be really careful not to hurt you.

I love the way you give me room to be who I want to be.

Två tungor har mitt hjärta, två viljor har mitt sinn. Jag älskar dig för evigt, och jag blir aldrig din. Djupt i det röda mörkret fick livet dubbel form. Där kuttrar det en duva, där väser det en orm. Två tungor har mitt hjärta, hör på det lika väl. Bli hos mig och gå från mig, och fräls mig från mig själv. Djupt i det röda mörkret fick livet dubbel form. Där kuttrar det en duva, där väser det en orm. Två tungor har mitt hjärta, två viljor har mitt sinn. Jag älskar dig för evigt, och jag blir aldrig din.

Sent omsider på en lördags afton då världen befläckats av populärkulturens hynda, schlagerfestivalen, och hennes irrande valpar, då vågar sig en annan på att lägga ut ett stycke ur det tunga artilleriet. På originalspråk. Läs, darra och gråt över din förtappade själ (eller säg unerschöpflich snabbt sex gånger och spotta dig över axeln så är du räddad).

Welt war in dem Antlitz der Geliebten —,

aber plötzlich ist sie ausgegossen:

Welt ist draußen, Welt ist nicht zu fassen.

Warum trank ich nicht, da ich es aufhob,

aus dem vollen, dem geliebten Antlitz

Welt, die nah war, duftend meinem Munde?

Ach, ich trank. Wie trank ich unerschöpflich.

Doch auch ich war angefüllt mit zu viel

Welt, und trinkend ging ich selber über.

-Rainer Maria Rilke

World was in the face of the beloved--,

but suddenly it poured out and was gone:

world is outside, world can not be grasped.

Why didn't I, from the full, beloved face

as I raised it to my lips, why didn't I drink

world, so near that I couldn't almost taste it?

Ah, I drank. Insatiably I drank.

But I was filled up also, with too much

world, and, drinking, I myself ran over. 

Översatt av Stephen Mitchell

T berättar för A4 att jag och C ska komma på middag på lördag. A4 svarar förvirrat:

-Jaha, vad kul, är Sofia och C tillsammans nu? Det är han från Holland va?

Nja.. alltså C är ju då min son och den andra killen heter inte C utan A(5) och är alltså från Österrike och nä.. men. Nåja, det är fint av A4 att åtminstone försöka hänga med.

Och på måndag tänkte jag försöka boka en fikaträff med en Sofia, för de är alltid trevliga att umgås med *blink blink*.

Art is not merely an imitation

of the reality of nature, but in truth

a metaphysical supplement to the reality of

nature, placed alongside thereof

for its conquest.

One day in the park

I had quite a surprise

I met a girl

who hade many eyes

She was really quite pretty

(and also quite shocking!)

and I noticed a mouth

so we ended up talking

Whe talked about flowers,

and her poetry classes

and the problems she'd have

if she ever wore glasses

It's great to know a girl

who has so many eyes

but you really get wet

when she breaks down and cries

-Tim Burton