psykologen

Alla inlägg under januari 2009

Av Psykologen - 6 januari 2009 01:12


Nä nu blev jag orolig och kunde inte sova. Det kan ha något att göra med den där kaffekoppen som skulle bära igenom kodningsarbete till klockan midnatt. Men jag var ändå tvungen att testa ljudet en gång till. Den trogne läsaren börjar blir trött på tjatet om den här sången men det är helt enkelt en av de vackraste sångerna jag vet och texten är underbar den också. Det är svårt att mäta sig med Sarah McLachlan i textskriveri men ibland vill man inte bli riktigt så deppad att hjärtat trillar ut.


Till råga på allt är hon ju faktiskt enastående vacker också måste jag få säga, Natalie Merchant. 40-åriga kvinnor har något visst över sig. Något vist kanske. Faktum är att hela 40-årsåldern har öppnat upp sig för mig på senare tid  i allsköns möjligheter och fägn. Det är något med 40-åriga män också, men jag vet inte vad. Män i 30-årsåldern däremot har alltid skrämt slag på mig, i alla tider. Det har något ovisst (och ovist) över sig när de naglar fast en i väggen med blicken..  Det är som att de genomför någon slags Terminator-scanning. Rött ljus för mig.


Ja förlåt, glömde bort vad jag skrev om.. Hur var det med ljudet?


Hur var det med ljudet..

Av Psykologen - 6 januari 2009 00:25


Det här är min favoritsång från min nuvarande städskiva. Ja precis, den jag sätter på när det är dags att börja plocka och greja. När just den här låten kommer brukar jag precis ha hunnit fram till dammsugningen vilket gör att jag måste ta en paus. Speciellt som såväl min dyr-dammsugare som dess ersättare båda gått sönder och jag därför använder grannarnas gamla utslängda som brummar lite mer.


Nu när jag letade fram den på YouTube blev jag lite besviken. Ok, jag förstår att det är skillnad på att lyssna på två halvtrasiga datahögtalare från Elgiganten


(ja vad ska jag säga, allt jag någonsin köpt från Elgiganten har gått sönder inom tre år, dammsugaren kom naturligtvis därifrån)

(norrmän.. jädra månglare)


och ett hemmabio surroundsystem.


(jodå, det är också inhandlat på Elis och guess what, det har varit inne på reparation en gång)

(videobandspelaren som står bredvid som jag köpte på rean.. ja ni fattar)


Men ändå..


Ja, det var liksom som att den inre resonanslådan saknades. Så här står det i ett opublicerat inlägg från tidigare:

Nackdelen med den emotionella tystnaden är att de mentala bilderna som kräver att tryckas ut i text blir suddiga och glesa. När jag stänger dörren till en rum av känslor i mitt liv så dödar jag också min musa.


Jag tänke att det kanske är så. Den där dörren jag stängde kanske också sabbade ljudet. Det finns ingen genväg till .. ja ni vet. 90-talsreferenser, de duggar tätare ju äldre jag blir.



(Och ja, det är en medveten felstavning)

Av Psykologen - 5 januari 2009 16:45


Behöver DU en paus?


Jamen läs det här då.


Du blir åtminstone tankspridd. Sedan kan du klustra dina tankar och lägga dem i kategorier som du så småningen namnger med rubriker. Dessa rubriker kan du använda som teman som du analyserar med hjälp av relevant teori. Om du känner dig sugen på att objetivera, och för all del, objektifiera dina tankar inför dig själv kan du med fördel skriva en rapport. Tänk på att redogöra för hela bearbetningen av dina tankar i rapporten och använd för guds skull 1,5 radavstånd. Det är att föredra om dina tankar följer en röd tråd som knyts ihop på slutet.




-Olle Schmidt

Av Psykologen - 5 januari 2009 14:59


Nya tider, ny fråga. Här kan man kommentera frågan "Hur hittade du den här bloggen första gången?". Den hamnar i kategorien Omröstningar, jo nou.


I den förra frågan visade det sig att de allra flesta väljer att inte kommentera ett blogginlägg för att de


-inte ids

-inte finner inlägget intressant


En följdfråga som sveper förbi inom parentes är: Om man angett det senare som skäl, varför läser man då öht bloggar som man inte tycker är intressanta? Well well.

Av Psykologen - 5 januari 2009 02:23


Är det ändå inte märkvärdigt hur svårt det kan vara att inse att det enda som behövs för att få igen en trilskande dörr är att pilla bort det där skräpet som ligger i vägen.. och när man väl har gjort det, då förundras man över hur länge man gick och frös i draget innan man ens tog sig för att försöka.


Av Psykologen - 4 januari 2009 23:21


Först våndades jag i trehundra år och rev mitt hår. Sedan formulerade jag ett eget syfte så vackert att det sved i ögonen. En liten stund senare höll jag på att drunkna i det nya syftet. Likt en katt som någon slängt över bord kravlade jag mig med stor möda och skräck i blick upp på en kobbe där jag med mina sista krafter skrapade ihop ett magert men mer realistiskt syfte. Detta syfte släpar jag nu runt. Det hänger likt ett tilltufsat fågelkadaver i min mungipa.


Jag behöver en paus.


Hur ska detta gå.. giv mig styrka, uppmuntra mig, någon, VEM SOM HELST!


Av Psykologen - 4 januari 2009 16:28


Gaaah! Paniiiik! Jag ser inga mönster, inga mönster, inga mönster! Vad är den meningsbärande enheten? Det är den hysteriska jakten efter det försvunna syftet och var är mina teman?!


*hyperventilera*


Det enda jag kan tänka på är intervjun med Privilegierade Peter som kastar spä över de lata industriarbetarna som inte har vett att skaffa sig en riktig utbildning.


Distansera dig kvinna!




Ja nu behöver vi inte använda alla fem intervjuer i analysen och då tänker jag att jag kanske inte ska ta med Privilegierade Peter eftersom han resonerar så annorlunda jämfört med de andra. Å andra sidan var det ju det där med att man ska söka avvikelser och då tänker jag att jag kanske ska ta med Privilegierade Peter eftersom undantaget som bekräftar regeln (om jag hittar någon). Sedan surar jag åter ihop över Privilegierade Peters attityd och funderar på att döpa om honom till Kato i min rapport.

Av Psykologen - 4 januari 2009 00:01


Jag känner mig..


alienerad.





Dessutom känner jag mig nödgad att erkänna seger åt mina ärkefiender under den gångna terminen, nämligen Berger och Luckmann. De framkallar lustfyllda äckelrysningar i själen då de toppar ligan för tillämpade nördiga referenser ur Psykologens mun (där hon bl a stundtals tappar kontrollen och kör upp sitt krokiga pekfinger i någons synfält och kraxar legitimering!). Dessutom verkar de obönhörligen utgöra en del av det teoretiska ramverket för den kommande analysen i intervjuarbetet. Hur jag än spjärnar emot, står de pall med sin förbenade kunskapskonstruktionsteori.




Nå: En ljuspunkt i tillvaron är det faktum att jag med hjälp av lidelsefull inlevelse och dramatisk intonation fått min son att äntligen inta ett uppslukat förhållningssätt till kapitelböcker. Nu smyger han själv omkring och gör sitt bästa för att skrämma grannpojken genom att plötsligt inta en hopkrupen ställning och viska sådant som döööda skooogen! eller en klooo av jäääärn!


Den fyraårige grannpojken som för övrigt fick mig att tappa hakan då han vid lunchtid i förbigående frågade mig Vad vet du om Dylan? På vippen att replikera att jag sett I'm not there men inte är något fan av musiken hejdade jag mig och svarade sonika Hur så?


Det visade sig att Dylan är en hund på stallet.

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20
21
22 23 24 25
26 27 28
29
30 31
<<< Januari 2009 >>>

Kategorier

Sök i bloggen

Omröstning

Hur hittade du den här bloggen första gången? (Vill du kommentera omröstningen eller definiera 'annat sätt', gå in på 'omröstningar' i kategorilistan nedan.)
 Du gav mig adressen när du var full.
 Du gav mig adressen när jag frågade efter den.
 Jag fick adressen när jag frågat femtielva gånger.
 Du tvingade på mig adressen och jag tog tveksamt emot den.
 Någon jag känner gav mig adressen och tyckte jag skulle kolla upp den.
 Jag kom hit via en länk på någon annans blogg.
 Jag gjorde en sökning på en sökmotor och ett resultat ledde hit.
 Du skrev en kommentar i min blogg med länk i din signatur.
 Jag kom hit av en slump, minns inte hur.
 Du är min hjälte, jag sökte upp dig!
 Jag sökte en psykolog, men vad är det här?!
 Annat sätt.

Tidigare år

Arkiv

Länkar

RSS

Translation

Google Analytics

Gästbok


Skapa flashcards