Jag har turen att bo på en plats i min stad där promenader är en fröjd såväl sommar som vinter. Min granne brukar släpa ut mig titt som tätt om jag inte själv tar initiativet. När vi går över slätten där bygget ännu bara börjat viner vinden hotfullt om öronen. Många gånger har jag gömt mig i kapuschongen där ute för målet på andra sidan är värt strapatsen över tundran. Parken vid sjön är numera upplyst med både lyktor och trädgårdsbelysning.

Förra helgen var jag ute i två timmar. Det var nästan snöstorm och hårda små flingor sved i ögonen men jag var varm inne i min jacka. När jag till slut kom hem kunde jag knappt röra mig och jag hade träningsvärk i tre dagar. Mm, det var underbart. Dessutom fick en helt sagolikt french hotdog på macken. Killen i kassan hade av misstag tagit fel senap och det blev en kulinarisk upplevelse för mig. Söt-stark. Tänk vad de små oväntade detaljerna kan göra.

En typisk kväll med P:

P bjuder på middag. Jag tar med alkoholen.

P lagar god mat. Jag är i vägen.

P talar om döden. Jag talar om livet.

P sminkar sig. Jag blinkar bort tårarna för att inte sabba mascaran.

P spelar smäktande musik. Jag tänker smäktande tankar.

P dricker äntligen upp sitt vin. Jag blandar ivrigt vodkadrinkar.

P drömmer om yttre resor. Jag drömmer om inre resor.

P byter tröja. Jag ringer taxi.

P frågar var vi ska. Jag väljer alltid samma ställe.

P köper blandat. Jag sveper red bull-drinkar.

P dansar. Jag raggar på 40-åringar i baren.

P hämtar mig. Jag vill dansa på ljus-pluppen/sjunga kakaoke/bryta mot normer.

P finner sällskap med multikulturella inslag. Jag får öva mig på minst ett främmande språk.

P socialiserar. Jag bjuder in till efter-fest-aktiviteter.

P socialiserar. Jag äter snabbmat.

P socialiserar. Jag ordnar skjuts.

P organiserar efterfest. Jag sätter punkt.

P försöker sova. Jag sover.

P städar. Jag drar.

P är glad. Jag är glad.