psykologen

Alla inlägg under september 2008

Av Psykologen - 18 september 2008 21:09


Observation 1:


Parkeringen kryllar av bilar och jag är en av de sista som kommer trots att det är tio minuter kvar. I klassrummet sitter betydligt fler föräldrar än det finns barn i klassen. Detta har jag aldrig tidigare varit med om på ett föräldramöte där "hur vi får fler att komma på möten" brukar vara en av punkterna på dagordningen.


Observation 2:


Rektorn är en man i 40-årsålder med tajta jeans, 90-talskavaj, lockigt hår och ljusblå iskall blick som sveper över den knäpptysta föräldragruppen medan han berättar om skolans status, tillväxt, målsättning, fria pedagogik, rackar ner på den anskrämliga nationella (kommunala) skolan och vid tre tillfällen högtidligt nämner VD/skolchefens namn.


-Våra elever har i snitt drygt VG när de går ut!


Han är tydlig:


-Här tar vi tag i konflikter på en gång. Är man dum mot någon annan får man sitta och prata och be om ursäkt. Är man dum upprepade gånger får NI komma in. Man lämnar inte gamla konflikter olösta, det blir bara skit på vägen! Det händer att föräldrar ringer hit i affekt och frågar vad vi håller på med, man får faktiskt lyssna på barnets version och sedan ställa en fråga!


Föräldrarna darrar. Ingen har någon fråga just nu.


Observation 3:


Mitt ex och hans sambo är två avvikare som kommer för sent och jag låtsas inte känna dem men det faktum att de kommer tillsammans värmer mitt hjärta. När förslaget att årets "klassföräldrar" ska plockas från slutet av klasslistan stelnar jag dock till eftersom min sons efternamn börjar på Ö och tanken på att ordna lussefika med mitt ex och hans sambo inte riktigt värmer mitt hjärta lika mycket. Det blir dock från början på listan så jag andas ut.


Observation 4:


När rektor avlägsnat sig är stämningen på topp, alla föräldrar fortsätter bete sig som mönsterföräldrar, ingen tar dock av frukten förrän jag börjar skicka runt skålen. Någon anmäler sig omedelbart när det ska väljas sekreterare och beslut fattas hurtigt utan gnäll.


Observation 5:


Fröken H är gravid. Hon ska introducera en rad spännande språkutvecklingstekniker hon just studerat och sedan lämna över till en hemlig fröken X nästa termin. Cliffhanger.


Observation 6:


Skolan har ett datasystem där all information finns tillgänglig när man behöver den och som man förväntas läsa varje fredag. Där kan man t o m sjukanmäla sitt barn och behöver alltså inte ringa till skolan. Hör och häpna! (Jag försökte desperat hjälpa mitt förra dagis få ordning på sitt katastrofala informationsystem vilket möttes med en vägg av besvärade bortförklaringar och till slut mynnade ut i en order om informationsbrev för hela rektorsområdet av områdeschefen)(Ja, jag är en sådan där jobbig förälder som lägger mig i verksamheten.)


Observation 7:


Alla föräldrar är är sådana där jobbiga föräldrar som lägger sig i verksamheten, så jag kan luta mig tillbaka och slappna av. Dessutom har jag sett att minst två av mina föreläsare på programmet finns som föräldrar på skolan och en av dem sitter i föräldrarådet.


Observation 8:


Det här inlägget är alldeles för internt och alldeles för långt och ingen läser det längre.

ANNONS
Av Psykologen - 18 september 2008 14:00


På mitt kylskåp har det sedan min sons födelsedag förra året suttit ett antal ordnade kylskåpsmagneter. C formade dem till sitt för och efternamn samt namnet EVA.


Idag när jag sätter mig för att skriva ihop nästa seminariums presentation av en text om villkoren kring hushållsnära tjänster ser jag att min sons efternamn nu är scramblat och i stället för EVA står separerat från de andra bokstäverna ordet MAN.


Jag frågar mig:


Betyder detta att min sons könsidentitet nu uppnått stadiet "gender consistency" enligt Kohlberg?


Var det såhär det gick till när Gud skapade människan?

ANNONS
Av Psykologen - 17 september 2008 18:37

 

Narrato ergo sum.

Jag berättar alltså finns jag.


Min klasskamrat kommenterar min blogg (muntligen) med en undran om hur jag egentligen hinner med allt och syftar på såväl själva skrivandet och tanken bakom som det jag skriver om inkl mousserande, grannbesök, pluggande, diskuterande och annat. Ja alltså, jag gör ju liksom ingenting annat än det helt enkelt, svarar jag, smått fundersam och lite skamsen över min ackumulerade datortid. T ex sparar jag en massa tid på att inte träna. Mind over body, tankefascistens slagträ mot kroppsfixeringens tennisboll! Njae.. Men jag tänker att om jag hade en sambo, som min klasskamrat har, då skulle jag förmodligen/förhoppningsvis prata med honom om allt det jag skriver om i stället. I brist på partner gör jag mig själv till min egen samtalspartner, min objektifiering av mig själv som ger mig en känsla av verklighet (ontologiskt trygghet) och sammanhang.





Min röst bland hundratusentals, men den finns i första hand för mig och i andra hand för läsarna, vilka de nu är. De gånger jag fastnar för någon annan där ute är det för att jag upplever att de skriver med var jag kallar för ”en egen röst”. Jag kan inte säga exakt vad det är men det är något som skiljer dem från andra. Ett särdrag jag uppskattar som någonstans förenar mig med dem. Alla har naturligtvis sin egen röst, men jag menar ”egen” dels i betydelsen deras egen, trygg i sig själv, sitt språk och sina ord och egen som i avvikande, unik, annorlunda från mängden. Fullkomligt godtyckligt förstås. Ett sökande efter kontraster som är det enda sätt på vilken människan kan förstå sig själv och sin värld och därmed detta ett sätt för mig att förstå mig själv och min värld. Helt enkelt ett navelskådande utan like. Det är vad jag gör med mina dagar. Men kom igen nu, jag skriver ju inte bara mig själv, jag skriver om vad jag tycker om annat också. ;)




Av Psykologen - 17 september 2008 08:44

Vi får välja en av fyra böcker att läsa och diskutera under moment 2. Jag har hysteriskt beslutsångest mellan följande verk av Anthony Giddens:


-Modernitet och självidentitet

Hela grejen med ambivalensen och tomheten och den existentiella krisen! Den vill jag läsa!


-Intimitetens omvandling. Sexualitet, kärlek och erotik i det moderna samhället.

Ooooooo! Den handlar bl a om hur relationsmönstret på senare tid har gått mot en gradvis upplösning av det romantiska kärlekskomplexet och bygger på en ömsesidig tillfredställelse som ställer oerhörda krav på den enskilde individens sociala förmåga. Den vill jag läsa!


Det är ett omöjligt val! Giddens säger: Du har alltid ett val! Äh. Hinner jag läsa båda, det är den verkliga frågan?!

Av Psykologen - 16 september 2008 21:25



Ok.. här är mitt första försök till 60-talsögat. Något lamt kanske? Ni ska veta att det här med eyeliner är ingen lek. Speciellt inte när man inte gjort det förr. Det kommer till lösögonfransar förstås på lördag. Klänningen är samma grön som ögonskuggan. Förhoppningsvis har blodet i ögat försvunnit till helgen, annars blir det en bonusfeature.


 


Utan att ägna någon tid till förberedelse, foundation, hårfix, photoshop och hela kitet så är det här den bästa varianten av hela looken som jag kan bjuda på.


Av Psykologen - 16 september 2008 11:00

Säg efter mig:


Samtalsstöd


Visst lät det precis som att du sa samtals-död?


En lingvistisk paradox. Hihi. Otrooooligt kul. Jättebra, som Marta skulle sagt när hon parkerat klart.


Ja ursäkta, det är latent i mig och det är kaffet som triggar det.


Eld

Av Psykologen - 16 september 2008 08:58



I en varm jacka är hösten utan tvekan den vackraste tiden, det går inte att förneka. Träden på dagen, marken på natten och det underbara höstregnet. Häromkvällen eldade någon på andra sidan sjön när klockan var närmare 23 och jag stod i parken och såg på. Jag glömmer hela tiden att köpa en ny glödlampa till min kökslampa så jag blir tvungen att tända stearinljus varje middag. När man väl har börjat, varför inte tända några fler.. Jag verkar ha tagit höstens färger med mig in. Det gröna, det röda och det gula är mitt hem. Det är överallt runt mig och det är varmt. Bara min hand drömmer fortfarande om att värma en annan.


Tänk alla människor som längtar efter samma sak men ändå inte kan hitta varandra.

Av Psykologen - 15 september 2008 18:03

 

Jag och T (T - Avvikaren!) diskuterar Bourdieu, Giddens och Foulcault (de här franska stavningarna gör mig galen) inför morgondagens seminarium om interaktionistisk sociologi (stavningskontrollen föreslår här ”intergalaktisk” och jag tänker ”hyperstrukturellt”). T säger något mycket intressant om hur det symboliskt värdefulla i dagens samhälle är att vara etikettlös. Hur det nu är fint att avsky det akademiska, att gå utanför ideologierna (observera att detta förstås kommer från gruppen Existentialisternas medlemmar, som förstås hävdar att de inte tillhör en grupp), att vara friställd strukturen, att vara MEDVETEN. "Det är att vara adaptiv som gäller", säger T. Adaptiv är hans favoritord ända sedan förra läsårets evolutionära lära och nu vill han gärna koppla ihop ordet med dessa tre teoretiker.


"Det viktiga är inte praktiken utan medvetenheten om praktiken", säger T och passar på att droppa begreppet Queer.


Mmmmm, funderar jag. Att tala med bönder på bönders vis och med de lärde på latin, mässar min mammas röst från minnet. Javisst. Förr var man bara intresserad av vem som talade latin, bönder brydde man sig inte över huvud taget om att tala med. Idag gäller det att kunna tala med alla, på deras vis. Det är vad det innebär att vara socialt kompetent. Att anpassa sig till absurdum.


Dessutom lever vi i ett informationssamhälle och vi lever med uppfattningen att kunskap är makt (detta håller samtliga herrar med om). Enligt Giddens präglas vårt samhälles av ambivalens. Vi kan så mycket och har så många val men i brist på mening drabbas vi av maktlöshet och hamnar i en existentiell kris. Tänk att vara en båt på ett oändligt hav av möjligheter men utan mening eller mål, säger han. "Vi samlar på oss allt mer kunskap för att åtgärda vår känsla av maktlöshet", säger jag till T, "men eftersom makt inte kan innehas (enligt Foulcault) utan endast uppstår när det praktiseras så skapar denna informationsjakt bara en allt större känsla av tomhet".


T och jag antecknar. "Hoppas vi kan säga det här i morgon", säger T, som jag vet bär på små frön av visdom från klassens alla hörn eftersom han är en sådan som kan tala med alla på deras vis, med något undantag.


I bokhandeln på stan ser jag en bok om hur filosofer diskuterar Matrix, på väg hem tipsar A4 via sms om ”personlighetens gåta” i Filosofiska rummet i P1, C frågar ”Mamma, vad hette Gammlia innan det blev gammalt?” och livet går vidare, strukturerat eller ej.


Presentation

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8
9
10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29
30
<<< September 2008 >>>

Kategorier

Sök i bloggen

Omröstning

Hur hittade du den här bloggen första gången? (Vill du kommentera omröstningen eller definiera 'annat sätt', gå in på 'omröstningar' i kategorilistan nedan.)
 Du gav mig adressen när du var full.
 Du gav mig adressen när jag frågade efter den.
 Jag fick adressen när jag frågat femtielva gånger.
 Du tvingade på mig adressen och jag tog tveksamt emot den.
 Någon jag känner gav mig adressen och tyckte jag skulle kolla upp den.
 Jag kom hit via en länk på någon annans blogg.
 Jag gjorde en sökning på en sökmotor och ett resultat ledde hit.
 Du skrev en kommentar i min blogg med länk i din signatur.
 Jag kom hit av en slump, minns inte hur.
 Du är min hjälte, jag sökte upp dig!
 Jag sökte en psykolog, men vad är det här?!
 Annat sätt.

Tidigare år

Arkiv

Länkar

RSS

Translation

Följ bloggen

Följ psykologen med Blogkeen
Följ psykologen med Bloglovin'

Google Analytics

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se