psykologen

Alla inlägg under januari 2008

Av Psykologen - 3 januari 2008 11:18

Umeå Universitet

Psykologprogrammet

Institutionen för sociologi

vt 08 Moment 1

Uppgift 1:

Anthony Giddens räknas till en av sociologins integrativa teorietiker då han analyserar strukturering av det sociala livet utan att utelämna individens reflexiva deltagande i processen. Giddens ser aktören som reflektiv och aktivt skapande av strukturer i samhället som fungerar som såväl begränsningar som möjligheter för social handling. (Johansson, 2007, s420-422, 425)


I filmen Den man älskar av Åke Sandgren (2007) berättas historien om Lena, en kvinna vars fd man (Hannes) suttit fängslad för misshandel av henne och fått behandling för sitt beteende. När filmen börjar har Hannes avtjänat sitt straff och Lena har gift om sig med en ny man (Alf) och lever ett stillsamt liv med honom. Filmen skildrar de tre karaktärernas kamp mot de krafter som till slut driver Lena tillbaka till sin första man, trots att han tidigare slagit henne så svårt att hon i slutet av filmen avlider till följd av de hjärnskador misshandeln tidigare åsamkat henne. Lenas val är kontroversiellt och provocerande i vår tid och filmen väcker frågor om synen på det onda och det goda, om mellanmänsklig makt och kärlek, personliga val och rättigheter/skyldigheter.


Utifrån detta exempel har jag valt att diskutera maktrelationer på mikronivå samt mäns våld mot kvinnor med hjälp av Giddens teori. Slutligen diskuterar jag i vilken grad Lenas beslut kan ses som ett personligt val och vilka strukturer styrde hennes slutgiltiga handling i relation till Per Månsons Båten i parken (2000).


En intressant aspekt av filmen är den perspektivförskjutning som sker under berättelsens gång. Från början framställs den slående mannen som ond och den nya mannen som god men allteftersom kvinnan vänder sig ifrån sin nya man och dras tillbaka till sin gamla så händer något märkligt. Den nya mannen mörknar i sin desperation. Han börjar ge henne förslag, kontrollera henne, hota henne, ta tag i henne och till slut ger han sig på den förre mannen och ämnar t o m göra slut på honom. Den slående mannen kämpar nu bara emot sin längtan efter kvinnan och sin rädsla för sitt eget mörker. Plötsligt vet vi inte längre vem som är ond och vem som är god. Föreställningen om vem som har makten och utövar den mot vem ställs också på ända. I slutänden upplevs samtliga karaktärer som såväl maktfullkomliga som totalt maktlösa beroende på vilken situation vi ser dem i.


Giddens förklarar makt som kontroll över regler och resurser. (Johansson, 2007, s425-426) Han hävdar att makt i första hand ligger hos män över kvinnor i och med att vi lever i ett patriarkaliskt samhälle som syftar till att utveckla auktoritära karaktärsdrag (Giddens, 1995, s143). Samtidigt talar han också om hur relationell makt i specifika situationer, och alltmer i det moderna samhället, flyttas över till kvinnan i och med hennes större insikt i emotionernas dynamik vilket ger henne ett försprång att uppnå den emotionella autonomi som är nödvändig för att upprätthålla intimitet. På detta sätt är män beroende av kvinnor för intmitetsarbete (Giddens, 1995, s113). Vem som besitter resurser att utöva makt avgörs av omständigheterna i den situation de befinner sig. ”Maktens generativa egenskaper hänger i likhet med dess distributiva kännetecken samman med specifika egenskaper hos den samhälleliga organisationen, med specifika grupper och individer, liksom med olikartade kontexter och olika slag av institutionell reflexivitet.” (Giddens,1995, s150) Sammankopplat med filmexemplet beror vår uppfattning om makt alltså på vilket perspektiv filmaren väljer att visa oss, vilket förändrar kontexten mot bakgrund av vilken reflekterande institution som presenteras samt i vilket position aktören befinner sig för tillfället.


Enligt Giddens har parrelationen förändrats som ett resultat av en historiskt ändrad syn på identitet och familjens funktion. De kraftigt utbyggda informationkanalerna i dagens samhälle erbjuder människor ett oändligt system för reflexivitet. De gamla konkreta institutionerna för maktutövning har omvandlats till indirekta institutioner genom exempelvis olika media och IT, den sk institutionella reflexiviteten. (Johansson, 2007, s441-442). Den sociala kontrollen är idag alltså även en ständig självkontroll, en jämförelse av självet mot en omvärld som så att säga flyttat in i vardagsrummet. En strävan mot individualism ger större valfrihet och ställer krav på egen tillfredställelse. Senmoderna relationer präglats av en upplösning av det romantiska kärleksidealet och bygger på ömsesidig tillfredställelse snarare än traditionella värderingar. Den allt större jämlikheten mellan kvinnor och män minskar också beroendet av familj och partner för ekonomisk överlevnad. Dessa förändrade synsätt gör att relationen bygger alltmer på individens sociala förmåga och förväntan på vad relationen ska ge den egna jagutvecklingen. En konsekvens blir instabila relationer som lätt bryts och spänningar som skapas i tomrummet efter gamla könsroller som luckrats upp. (Johansson, 2007, s443-444) En destruktiv, kontrollerande relation kan uppstå ur ett behov hos individen, främst mannen, att skapa kontroll, rutin och trygghet samt en känsla ev egenförmåga och värde. Kvinnors möjlighet att inte längre agera under mäns villkor gör att ”en stor del av det manliga våldet beror på osäkerhet och otillräcklighet snarare än på en fortsättning av det patriarkala herraväldet” (Giddens, 1995, s111). Mannens känsla av maktlöshet inför beroendet av kvinnan för att hjälpa honom relatera till känslor och minnen är därigenom vad som leder till att män utövar våld mot kvinnor. (Johansson, 2007, s444).


Giddens betonar generellt individens förmåga att göra egna val och menar att hon aldrig är helt determinerad av okontrollerbara yttre faktorer ( Johansson ,2007, s422). Han lyfter dock fram hur beroendebeteenden blir ett alltmer utbrett fenomen i vårt samhälle. När reflexiviteten i sin institutionaliserande form ”når alla delar av det vardagliga samhällslivets områden kan snart sagt vilken vana eller vilket mönster som helst omvandlas till ett beroende” (Giddens, 1995, s73) Tittar vi på det tvångsmässiga våldet som ett beroendebeteende blir kvinnan i relationen till den våldsutövande mannen medberoende och eftersom ”ett beroende är ett beteende som står i motsättning till det fria valet” (Giddens, 1995, s74) så är det i det här fallet naturen av Lena och Hannes relation och de omedvetna motiv den skapat som styr Lenas val att gå tillbaka till Hannes. Relationens natur som i sin tur är en produkt av det nya samhället. Detta är ett exempel på hur människan genom ett förändrat beteende över tid skapat en ny struktur i samhället som styr hennes beteende samtidigt som hon med sitt beteende reproducerar den. Makro och mikroprocesser är på det här sättet alltid förenade och oskiljbara enligt Giddens teori (Johansson, 2007, s428).


För att förklara individens handlande i filmexemplet utifrån ett rent strukturalistiskt perspektiv måste vi ta hänsyn till hur relationen som struktur förändrats över tid, såsom beskrivet ovan. Enligt detta synsätt kan Lenas handlingar ses som en följd av samhällets system, värderingar och förväntningar. Månson skriver hur samhället i ett kort tidperspektiv framträder ”som en självreproducerande stabil ordning som till stor del hålls ihop av den sociala kontroll människor utövar mot varandra. Denna kontroll medföra att tillåtna och förbjudna vägar skiljs från varandra” (Månson 2000, s22). Lenas val består i de vägskäl som samhället ställt upp för henne. När hon väljer att bryta mot den sociala kontroll som hennes sociala nätverk utövar på henne tar de individerna avstånd ifrån henne. Hon kliver därmed ur en struktur och in i en annan. Att välja förtryck blir möjligt eftersom samhällsstrukturen tillåter förtrycket att förekomma som alternativ och att lämna en relation för en annan blir möjligt eftersom samhället idag ser detta som en rättighet större än skyldigheten inför äktenskapet som institution. Valfriheten och det individuella ansvaret är i sig en del av den moderna strukturen, sett ur denna synvinkel.


Äktenskapet verkar alltså inte i sig begränsa Lenas handlingsutrymme. Vad som däremot påverkar henne är värderingar kring kärlek och frigörelse från manligt förtryck som hennes omgivning förväntar sig att hon ska prioritera. ”Kärlek ser inte ut på det sättet” (Sandgren, 2007) är omgivningens huvudargument. Attraktionen till Hannes är inte accepterad och måste därför döljas. Lenas personliga tillit till den genomförda behandlingen och hennes definition av kärlek anses inte som tillräckliga skäl för underkastelse, vilket de kanske gjort i en annan tid då mannens dominans inte ifrågasattes på samma sätt.


Ett mer aktörsinriktat perspektivet uppfattar samhället som ”ett resultat av våra försök att finna en plats i tillvaron, en summa av våra (nödvändiga) livlögner” (Månson, 2000, s26). Motivet till Lenas val står då i centrum för hennes handlingar och möjligheten för henne att och andra i samma sits att handla som hon gör uppstår genom hennes handling. Kärlek, omsorg och förlåtelse är här de värden som Lena väljer att ansluta sig till och därmed konstituerar som den grund relationer i vårt samhälle ska bygga på. I och med att livsmålen ändras för individen ändras således samhällsstrukturen. Att gå emot konventionerna och åsikterna om vad förtryck är kan ses som ett sätt att utöva handlingsfrihet i sig även om rörelsen uppfattas som bakåtriktad. Sammantaget blir ett entydigt svar på frågan om den egna viljan omöjlig att uppnå.


Filmen lägger inte någon värdering i kvinnans slutgiltiga val, vilket också är intressant. Varken karaktärerna i filmen eller tittaren får veta hur det skulle gått i och med det plötsliga dödsfall som avslutar historien. Frågorna filmen ställer blir aldrig besvarade. Möjligen uttrycks en grundläggande tolkning av samtiden genom karaktären Alfs hjälplösa reflektioner över vad som skett. ”Kanske står jag på fel plats när jag försöker förstå vad som hänt”,” man vet inte när man är lycklig”,”jag vet inte så mycket om kärlek längre, jag vet inte hur det ser ut, jag vet inte hur den ska se ut, jag vet bara att den finns.”(Sandgren 2007) Repliker som skulle kunna ses som ett uttryck för Giddens tankar om den senmoderna tidens alltmer framträdande diskursiva medvetande, reflexivitet, valfrihet och maktlöshet inför styrande abstrakta system.


Uppgift 3:

Delaktighet på arbetsmarknaden med möjlighet till egenförsörjning är den viktigaste faktorn för att individen ska fungera i samhället enligt Integrationsverket. Detta påstående täcker dock inte hela sanningen. Var på arbetsmarknaden man befinner sig samt i vilken utsträckning man arbetar är minst lika viktigt. I ett välfärdssystem som bygger på arbets- och inkomstrelaterade försäkringar blir den som befinner sig inom lågbetalda och osäkra arbetssektorer mest utsatta och mest känsliga för förändringar på arbetsmarknaden. (Hjerm & Schierup, 2007, s96)


De skandinaviska samhällena framhålls som exempel på socialdemokratiska välfärdsstater med universella rättigheter för alla sina medborgare och full sysselsättning som mål.(Esping-Andersen, 2000, s168) Den invadrarpolitiska mångfaldsmodell som tillämpas i Sverige förutsätter en universell välfärdsstat där alla invånare har rätt till alla förmåner. Ändå återfinns stora skillnader mellan utlandsfödda svenskar och infödda vad gäller sysselsättning och inkomstnivå. På senare år har dessa skillnader minskat kraftigt inom gruppen men de är fortfarande stora jämfört med infödda svenskar. (Hjerm & Schierup 2007, s98) Den invandrade befolkningen återfinns till stor del inom okvalificerade yrken, bland egna företagare och atypiska jobb med osäkra arbetsavtal och deltidsanställningar som ger dem mindre tillgång till sociala försäkringssystem.(s99-101) En kombination av sämre villkor, en mer disciplinerad välfärd och en växande informell sektor leder till en interaktionseffekt som Hjerm och Schierup refererar till som hyper-caulisation (s102).


Hjerm och Schierup menar att en viss försening av arbetsmarknadskarriär är naturlig då arbetskraftsinvandring i allt högre grad ersatts av flyktnig och anhöriginvandring. Dock slår de fast att de skillnader vi ser idag inte är rimliga.(s105) Direkt diskriminering förekommer vid exempelvis rekrytering, internutbildningar och uppsägningar. Likvärdig utbildningsnivå hos invandrare värderas lägre av arbetsgivare. (s107) Indirekt diskriminering drabbar gruppen genom sin överrepresentation i de mer utsatta skikten i samhället som i första hand drabbas av en omstrukturering av arbetsmarknaden och en pyrande lågkonjunktur där lågkvalificerade jobb försvinner. Regelverk som är framtagna för att skydda medborgarnas rättigheter som exempelvis LAS kan oavsiktligt fungera som indirekt institutionell diskriminering och drabba redan marginaliserade grupper. (s109)


Det ser ut som att problem med diskriminering överförs mellan generationer då barn till utlandsfödda möter samma hinder i samhället och uppvisar samma mönster som sina föräldrar. Unga med invandrarbakgrund är klart överrepresenterade bland unga mellan 16-24 år som varken studerar, räknas som arbetslösa eller som socialbidragstagare, men även bland unga som får socialbidrag. (s103)


Politiska beslut krävs för att skapa en social förändring för den utsatta gruppen. Förslag som en ändring av invandringspolitik, kvotering och lagstiftning mot diskriminering skulle få effekter för vem som kommer till Sverige och deras möjligheter att hitta arbete samt för deras villkor. (s110-111) Enligt Hjerm och Schierup råder en konflikt mellan en nyliberal marknadspolitik och fackliga organisationers arbete. Den liberala politiken vill öppna den globala marknaden för att säkra fortsatt ekonomisk tillväxt och välfärd. Denna politik ska fungera som en motvikt till en överreglerad diskriminerade kontrollpolitik. Liknande åtgärder som redan genomförts, som exempelvis EU:s tjänstedirektiv och en anpassning till Schengenfördragen har dock haft ödesdigra konsekvenser och lett till en ökat informell marknad där invandrare exploateras. (s112-114) Facken för en kamp för rättvisa villkor för den redan befintliga invandrarpopulationen. De menar att skillnaderna mellan infödda och utlandsfödda måste jämnas ut innan man kan tänka på att ta in ytterligare arbetskraft. Hjerm och Schierup framhåller att behovet av arbetskraft ökar i Sverige och att sysselsättningen för utlandsfödda därmed kommer att öka men frågar sig till vilket pris detta kommer att ske för individen så länge sysselsättning sker på bekostnad av lika villkor (s115).


Enligt Hjerm och Schierup bottnar problematiken med bristande integration i frånvaron av en distinkt och sammanhängande invandrarpolitik. Historiskt har invandrarpolitiken saknat mål då man sett invandringen som ett tillfälligt fenomen. Den tidiga inställningen byggde alltså på en assimilationstanke snarare än en mångfaldstanke och det befintliga välfärdssystemet skulle vara tillräckligt för att inkorporera invandrare till samhället. (s39) I och med tre invandrarpolitiska mål som sattes 1975 markerades en övergång till en mer mångfaldsbetonad politik. Därefter har kritik riktats åt olika håll och rättigheter och åtgärder justerats fram och tillbaka. Fortfarande saknas komponenter av mångfaldsmodellen i den svensk lagstiftningen som t ex territorialprincipen för medborgarskap även om Sverige generellt varit generös med rättigheter för utlandsfödda. (s 40)


Det tycks inte orimligt att föreställa sig att frågan om medborgarskap är mycket viktig för invandrares möjligheter på arbetsmarknaden. Långa väntetider och bristande åtgärdsprogram torde förpassa individen till passivitet och utanförskap eller informell aktivitet. Den växande oreglerade marknaden blir en del av ett tudelat samhälle där den universella välfärdstanken omöjligt kan fungera utan förbehålls dem som godkänts som medlemmar. Dessutom hotar den undergräva systemet som sådant då det i sig är beroende av skatteintäkter som försvinner till den informella marknaden. Av detta skäl borde det vara av högsta intresse för staten att hitta en lösning utöver det faktum att landet i framtiden kommer att vara i behov av mer arbetskraft. Debattens polarisering mellan rättigheter och avreglering borde motverka syftet då ökade rättigheter inte blir möjliga att genomföra utan kapital. En sammanfattande slutsats kan vara att ett uppluckrande av den socialdemokratiska välfärdsstaten går hand i hand med ökad segregation och marknadspolitiska värderingar i det kapitalistiska samhället; en rad individualistiska kortsiktiga och målrationella val som skapar nya stratifierande strukturer att förhålla sig till i allt snabbare takt. En mörk utveckling som redan de klassiska teoretikerna förutsett? Därtill kan man fråga sig i hur hög grad synen på Sverige som en land som befinner sig ”på toppen av alla listor” och som exempel på inkluderande system skyler över missförhållanden och aktuella samhällsförändringar som de facto sker i landet.


Referenser

Esping-Andersen, G. (2000). ”The Three Worlds of Welfare Capitalism” In: Christopher

Pierson/Francis G. Castles (eds) The Welfare State: a reader. Cambridge: Polity/Blackwell.

Giddens, A. (1995). Intimitetens omvandling. Sexualitet, kärlek och erotik i det moderna samhället. Nya Doxa.

Dahlström, C. (2007). ”Modeller för invandrarpolitik” I: Hjerm, M & Petersen, A (red)(2007), Etnicitet: Perspektiv på samhället. Gleerups.

Hjerm, M., Schierup, C-U. ”Integration och arbete” I: Hjerm, M & Petersen, A (red)(2007), Etnicitet: Perspektiv på samhället. Gleerups.

Johansson, T. (2007). ”Anthony Giddens och det senmoderna” I: Månson, Per (red): Moderna samhällsteorier. Nordsteds Akademiska Förlag (sjunde upplagan).

Månson, P. (2000). Båten i parken: introduktion till samhällsstudier. Stockholm: Prisma.

Sandgren, Å. (2007). Den man älskar. Nordisk Film.


ANNONS
Av Psykologen - 2 januari 2008 11:18

Sammanfattande anteckningar från den muntliga presenationen. Utan referenser. Metoden var kvalitativ intervju.


Studien handlar om ungdomars identitetsskapande på Internet. Vi har utgått ifrån hur de använder symboler för att skapa sin identitet.

En symbol är ett tecken som betyder något utöver sig självt och betydelsen är kulturellt bunden. Symboler används för att kommunicera och göra oss begripliga för oss själv och andra. De används dels för att visa vilka vi är, vad vi har gemensamt inom gruppen dvs med dem vi identifierar oss med. De används också för att markera gränsen mot de andra, dvs de vi inte identifierar oss med.

Man menar att symbolerna är ett sätt för ungdomar att utöva motstånd, ett sätt att visa att man tar avstånd ifrån etablerade ideal och uppfattningar. Genom att tala nedvärderande om ut-gruppen värderar man upp in-gruppens medlemmar och värderingar. Det ger en känsla av egenförmåga: Jag är kapabel att opponera mig, vilket är en förutsättning för att kunna frigöra sig.

Något som är utmärkande för identitetsskapandet på Internet är att individens kropp inte har en självklar plats i presentationen. Där finns stora möjligheter att kontrollera vilka sidor man visa av sig själv. Detta är inte bara en möjlighet. Den nätbaserade kommunikationen kräver att individen aktivt anstränger sig för att presentera sig själv på ett eller annat sätt. Man menar att det sker en dubbel objektifiering, där individen bokstavligen gör sig till ett objekt inför sig själv och andra och ser sig själv agera och interagera.

Även om vissa förutsättningar skiljer sig är det viktigt att inte se nätvärlden som en fristående verklighet med egna diskursiva villkor. Det man gör på Internet får konsekvenser i vardagslivet och tvärtom. Det kan vara lämpligare att se nätgemenskapen som en del av vardagslivets sociala och politiska verklighet.

En annan särprägel för Internetvärlden som mötesplats är möjligheten att interagera utan krav på social motprestation. (att se utan att synas och att synas utan att bli igenkänd)Det gör det möjligt att finna bekräftelse och en känsla av tillhörighet. Att det finns andra som är som jag utan att jag behöver lämna ut mig. Dock gör det också att budskapen som förmedlas står utan kritik och kan göra att man ger dem en överdriven betydelse. Man får en övertro på vad som gäller och de normer som kommuniceras.

____________________________________

Huvudfunktionen av ett community är social kontroll. En plats där man håller sig uppdaterad om vad som händer och vad som gäller i den sociala kretsen. En sida som inte är lika lokal blir i stället en plats där man söker nya kntakter med gemensamma inresseområden.

Användarnamnet har i första hand en sökfunktion men ska också gärna bekriva en inre identitet, inte enbart igenkänning. En mångbottnad symbolik är eftersträvandsvärt och kännetecknar ett bra namn. Det ska vara lite fyndigt. Små detaljer kan vara viktiga, som huruvida man använt siffror inamnet (negativt), stor bokstav i början (positivt), vilket språk namnet är skriver på, hur vanligt det är etc.

 ”Det finns en del som har bokstäver såhär xxxxx, det är väl typ lite tråkigt. Ja de verkar ju inte ha tänkt någontingöver huvud taget på vad dom heter. Ja, det kan ju vara som lite tråkigt.” 


”Och sen så där att man tänker att om de har en stor bosktav i början så är den här medveten om grammatik på nåt sätt. Då tänker man att den är lite mer intelligent.” 


Presentationstexten är ofta intern och personlig. Den syftar inte främst till att skapa kontakt utan snarare bekräfta och underhålla en redan uttalad kontakt. Även om användaren söker en bredare målgrupp är det viktigt att presentationstexten är autentisk för personens verkliga jag, hur personen uppfattar sig själv och uppfattas av andra. Den bör vara uppbyggd på ett sätt som attraherar likasinnade. Uppfattningen om att man skulle ”fejka” presentationer för att framstå på ett annat sätt än man egentligen är kan inte styrkas med våra resultat. Den sociala kontrollen begränsar den möjligheten.

Jag har ju en… jag har ett utdrag ur en låt som jag tycker om. Jag tycker om citat från sångtexter… alltså som betyder någonting bra … och just då hade det hänt en grej som jag bara… jag vet inte …det säger som på ett sätt mycket om mig och på ett sätt ingenting …ja… så det är som på ett sätt inte för mycket och inte för lite … och sen tycker jag att det är en väldigt fin sångtext också”.

Jag tycker att det är ett ganska viktigt budskap” … ” Den är inte så svår att förstå tycker jag så jag försöker väl vända mig till alla i princip. De gör inte så jättekomplicerad musik. De är inga djupa filosofiska grejer. Det är ganska allmänt, vem som helst kan i princip förstå det, tycker jag.”

Kroppen har ingen självklar plats på internet – istället representeras kroppen vilket ger individen stora möjligheter att kontrollera de signaler som sänds ut. Kravet på autencitet är högt. Presentationen av kroppen förväntas ligga nära verkligheten och utrymmet för att ”skapa” en kropp är smalt. Möjligheten till retuschering etc skapar höga krav. Sidans grässnitt styr i stor mån villkoren. Kroppen har som funktion att placera individen på den sociala kartan, den blir viktig för den sociala kontrollen och möjligheten till kontakt. Bättre bild - mer kontakt. Kroppen får också en funktion som skapar trygghet, det är tryggare att prata med någon om man vet hur denne ser ut.

 

Men, om vi säger att jag skulle prata med en slumpmässigt vald person, som jag inte visste riktigt, vem det är, så skulle jag på nåt sätt känna mig lite tryggare om jag visste hur personen såg ut.”

 

Olika villkor styr tjejers och killars kroppsdisponering. Tjejer uppfattas i högre grad ha arrangerade, utmanande, mer objektifierande bilder ofta tagna på sig själva med tyngdpunkt på kropp, medan killar har mer spontana bilder som är tagna av någon annan under en aktivitet.

 

”…antingen ska de [killar] ha någon annan som har tagit bilden i förbifarten typ och att de ser lite så där slarviga ut, eller så ska de ha de här roliga bilderna”


”…killar har väl inte så mycket utmanande bilder, generellt”


Och sen tycker jag inte om sånna här fjortisbilder, tjejer som hållit kameran så här och så sitter de såhär (höjer armen som om hon skulle fota, plutar med läpparna, ner med hakan)”


”…medan tjejer dom kan typ sitta och ta tusen bilder på sig själv, ja men typ såna här posebilder (visar typisk posebild)”

 

Epitet som kopplas till den här typen av exponerande bilder är: onaturligt, töntigt, spånigt, mindre intelligent, uppmärksamhetssökande, ytligt. Den klassiska balansgången mellan att vara attraktiv kropp men inte visa för mycket går igen även på Internet.

 

På forum där man kommunicerar åsikter, tankar och idéer är kroppen irrelevant. De som ändå plockar in kroppen i idévärlden är, enligt informanten, utseendefixerade och tråkiga. En annan informant vill undanhålla kroppen för att undvika fördömande och för att inte dras in i en ”negativ spiral” där hon utelämnas.


Dels för att det blir den här direkt så himla, ytligt, på nåt sätt… Att man… dömer. Det är väldigt dömande skulle jag vilja säga att [forumets namn] är. ”

 

Idealet som informanterna strävar efter är att vara ganska seriösa, verka intelligenta, vara snygga MEN utan märkbar ansträngning, ha ett rikt och roligt liv med goda vänner. Presentationen ska ligga nära verkligheten, visa lagom mycket. Hålla livets mörkare sidor privat. Det är inte eftersträvansvärt att spendera för mycket tid på Internet, i alla fall inte på communities, däremot anses det mer ok att lägga mycket tid på att blogga.

Informanterna säger att de gör ”personliga val” men definitivt inte i något vakuum, alltså inte helt fritt. Valen om hur man presenterar sig själv gör man under press. Man förhåller sig till villkoren i sammanhanget och är medveten om vad man signalerar. Pressen är att leva upp till idealet: att vara ha roligast liv, vara snyggast och ha häftigast kompisar.

Två tydliga positioner beskrevs i relation till denna press. Antingen är man med i den här ”tävlingen”, en informant beskrev det som en ”negativ spiral” eller så har man tagit en kritisk position. Här placerar sig samtliga informanter och det som karaktäriserar denna position är kritik mot ytlighet, utseendefixering och en syn på de som ”tävlar” och ”visar upp sig” som lurade, några som köpt konceptet.

Typiskt för hur de beskriver sig själva är genom att markera gränser mot vad de inte är, t ex att de inte lägger ner så mycket tid, att de inte vill köpa utseendefixeringen etc. Enligt den här logiken: att om man inte ”köper konceptet” så blir ju den underförstådda konsekvensen att deras självbild är att de är kanske lite smartare, eller i alla fall mer kritiska och självständiga, som inte ”lurats”.

Informanterna präglas av motsägelser. De säger på ett sätt men agerar på ett annat. T ex så uttrycker de å ena sidan kritik mot ytlighet, utseendefixering och dömande attityder. Alla medger dock att de dömer efter bilder och uttrycker sig krafigt bedömande om exempelbilder. De medvetna om att grunderna för bedömningen inte håller men de dömer ändå, t ex så är utmanande ”sexiga”, ”pose”-bilder något som leder till hårda omdömen och anses mindre intelligent.

Möjligheten att retuschera bilden av hela sitt liv tycks driva upp livsideal generellt.

En rolig användarsida är ett kvitto på ett roligt liv. Men balans och avspänning! En alltför utstuderad sida avslöjar den eventuella lögnen, då har man ju tid att sitta mycket på Internet.

 
ANNONS
Av Psykologen - 1 januari 2008 23:43

Umeå Universitet

Institutionen för psykologi

Projektarbete vt08








Snabb att döma?

Stereotypers påverkan på minnet under kognitiv belastning

T, U, A, C, S, L, S



Syftet med denna undersökning har varit att beskriva sambandet mellan stereotyper och minnesfunktioner och i den utsträckning man minns och tillskriver stereotyp jämfört med icke stereotyp information till en källa i form av en person. I Undersökningen deltog 76 studenter som delades upp i två grupper med 36 respektive 40 deltagare. Hypotesen var att försöksdeltagarna skulle komma att använda sig av sina stereotypa scheman under kognitiv belastning och att de då skulle såväl minnas som tillskriva mer stereotyp information till källan. Resultatet visade att mängden träffar var densamma under såväl kognitiv belastning som utan. Mängden träffar varierade inte heller beroende på påståendets karaktär. Däremot fanns en tydlig skillnad i antalet falska alarm, både när det gällde påståendenas karaktär och förekomsten av kognitiv belastning. Det är viktigt att i framtida forskning ta reda på mer om vilka omständigheter som påverkar såväl inkodning som framplockning av biografiska minnen för att minimera konsekvenserna av individuella felbedömningar.



När man möter en annan människa och skapar oss ett första intryck, föreställer man sig kanske att detta är något som skapas i stunden men troligen kommer man närmare sanningen om man förstår att uppfattningen om andra snarare baseras på redan befintliga mentala strukturer, som skapats genom alla tidigare möten. Ett första möte är i mångt och mycket ett möte med de egna tidigare erfarenheterna och föreställningarna. Huruvida bedömningen blir korrekt avgörs av förmågan att tillskriva dessa minnen till rätt källa. (Sherman & Bessenoff, 1999). Hinton (2000) beskriver hur denna förmåga påverkas av bl a tillgång till kognitiva resurser. Då dessa är begränsade, som när man gör flera saker samtidigt, används kategoriseringar i högre grad. När man minns och relaterar till andra personer och sociala grupperingar (t ex kön, klass, etnisk tillhörighet) utgörs dessa kategorier av stereotyper; förenklade mentala representationer av människor och händelser, menar Hinton. Om en individ placerats i en speciell grupp antas individen automatiskt inneha alla karaktärsdrag som utmärker den gruppen. Stereotyper tillägnas genom social interaktion och dessa snabba och effektiva scheman aktiveras automatiskt när omgivningen bedöms (Hinton, 2000).


1972 gav Endel Tulving en förklaring till hur minnet fungerar som inbegriper två primära minnesfunktioner; episodiskt minne och semantiskt minne (Martin, Carlson och Buskist, 2006, s 317). I det episodiska minnet sker en automatisk lagring av perceptuell information, upplevelser och erfarenheter som är biografiska till sitt innehåll, som registreras av sinnena. Syftet med ett episodiskt minnessystem kan på ett sätt vara att ta in detaljer av oväntade händelser för senare granskning och eftertanke. (Sherman, Lee, Bessenoff och Frost, 1998) I det semantiska minnet kodas konceptbaserad kunskap om omvärlden in och här skapas stereotyperna. Denna information är bearbetad och inte en automatisk process som i det episodiska minnet (Tulving, 1972, i Martin et al, 2006, s 317).


Det semantiska och episodiska minnet interagerar för att underlätta de kognitiva processerna vid återgivning av minnen. När man får ledtrådar som väcker upp minnen så stöttar man sig först och främst på det episodiska minnet. Eventuella luckor i den befintliga minnesbilden fylls ut med konceptbaserad information från de stereotyper som återfinns i det semantiska minnet (Tulving, 1983, 1984; i Martin, et al 2006, s 318). Undersökningen syftar till att förstå och beskriva sambandet mellan stereotyper och minnesfunktioner.


Senare forskning (Macrae, 1993; Sherman et al, 1998; Sherman & Frost, 2000) har påvisat att det vid inkodningsförhållanden utan kognitiv belastning sker en likvärdig och i vissa fall djupare inkodning av icke stereotyp information i jämförelse med stereotyp information. Detta beror delvis på att icke stereotyp information behandlas mer genomgående än stereotyp information. Information som inte överensstämmer med våra förväntningar bearbetas alltså mer utförligt än information som överensstämmer med våra förväntningar.


Vid kognitiv belastning är dock förhållandena de omvända. Macrae (1993) visar att våra förväntningar, i form av stereotyper, underlättar vid inkodning och framplockning av stereotyp information. Forskning (Bodenhausen & Lichtenstein, 1987; Sherman et al, 1998; Sherman & Frost, 2000) pekar på två modeller, s k filtermodeller, som skulle kunna förklara den här typen av schematisk filtrering. Enligt den konceptuella filtermodellen, är stereotyp information mer begriplig eftersom den bekräftar våra förväntningar. Modellen liknar stereotyper vid passiva filter som understödjer bearbetning av stereotyp information samtidigt som icke


stereotyp information blockeras. Enligt den andra, uppmärksamhetsfiltermodellen, är tanken att det utifrån ett kognitivt effektivt perspektiv inte skulle vara lönsamt att lägga alltför mycket tid och uppmärksamhet på icke stereotyp information. Denna föreställning har gett upphov till metaforen om människan som en ”kognitiv snålvarg” (cognitive miser) som inte ödslar mer resurser än nödvändigt vid informationsbearbetning.


Sherman et al (1998) har tagit fram en modifierad modell – Encoding Flexibility Model (EFM) – som förklarar hur stereotyper underlättar vid inkodning och framplockning av såväl stereotyp som icke stereotyp information. Dessa forskare menar att de tidigare filtermodellerna ger en alltför rigid beskrivning av människans kognitiva system. EFM visar på tre centrala aspekter vid inkodning av information under kognitiv belastning; konceptuell inkodning, perceptuell inkodning och resursfördelning av uppmärksamhet. Vid konceptuell inkodning under kognitiv belastning premieras information som överensstämmer med en given stereotyp, medan icke stereotyp information gynnas vid perceptuell inkodning. Man menar sålunda att stereotyper underlättar förståelsen av informationer genom att bidra med lättillgängliga tolkningsramar som möjliggör att de kognitiva resurserna istället kan fokuseras på icke-stereotyp information. Denna kognitiva resursbuffert understödjer följaktligen djupare perceptuell inkodning av icke stereotyp information. EFM skiljer sig alltså från filtermodellerna i det avseendet att den förklarar hur användandet av stereotyper vid kognitiv belastning frigör resurser som istället kan läggas på inkodning av icke stereotyp information. Shermans undersökningar visar att det även vid kognitiv belastning sker en djupare inkodning av perceptuella detaljer för icke stereotypisk information än för stereotypisk information. Trots detta är återgivningen av stereotyp information vid minnesframplockning avsevärt bättre än icke stereotyp information.



Figur 1. Shermans Encoding Flexibility Model (EFM) (Egen tolkning och utförande)


Shermans modell som har lett fram till två frågeställningar:

o Finns det en skillnad mellan hur mycket stereotyp information man minns av en källa jämfört med icke stereotyp information, med och utan kognitiv belastning?


o Finns det en skillnad mellan hur mycket stereotyp information man tillskriver en källa jämfört med icke stereotyp information, med och utan kognitiv belastning?


Från frågeställningarna formulerades två hypoteser:

o Man minns mer stereotyp information än icke stereotyp information vid kognitiv belastning.


o Man tillskriver källan mer stereotyp information än icke stereotyp information vid kognitiv belastning.




METOD

Deltagare

I undersökningen deltog 76 studenter från Umeå universitet. Åtta deltagare uteslöts p g a felaktigt ifyllda formulär och en valde att inte delta. Deltagarna var uppdelade i två grupper, experimentgruppen bestod av 25 kvinnor och 11 män med medelåldern 24 år och kontrollgruppen på 27 kvinnor och 13 män med medelåldern 27,5 år.


Material och instrument

Testbatteriet bestod av en karaktärsbeskrivning av en kvinna – ”Anna”. Själva beskrivningen hämtades från en undersökning om könsstereotyper och är könsneutral i sitt upplägg (Lind & Westerberg, 2005). Denna lästes in på band tillsammans med 18 påståenden om ”Anna” (se bilaga 1). En uppläsare med ”rikssvensk” dialekt läste in materialet med ett neutralt tonfall. Påståendena bygger på egenskaper som hämtats från Bem Sex-Role Inventory (BSRI) (Bem, 1974). BSRI utgörs av ett formulär med 60 egenskaper varav 20 anses vara maskulina, 20 feminina och 20 neutrala och är väl använda och validerade. Endast de maskulina och feminina egenskaperna användes eftersom enbart dessa var av intresse för vårt försök. Fyra egenskaper valdes bort, två maskulina och två feminina, eftersom dem ansågs övertydliga eller svårtolkade (manlig, självtillräcklig, kvinnlig, ivrig att blidka sårade känslor). Ett formulär utformades med 36 slumpmässigt ordnade påståenden om ”Anna” (se bilaga 2). Alla egenskaper hämtades från BSRI. 18 av påståendena hade försöksdeltagarna hört vid uppspelningen och 18 var nya för försöksdeltagarna.


Den kognitiva belastningen utgjordes av åtta slumpmässigt valda siffror som skulle återges i ordningsföljd under experimentets gång. Denna typ av metod är välanvänd


vid tidigare forskning (Macrae, 1993; Sherman & Bessenoff, 1999; Sherman & Frost, 2000). Dessutom genomfördes en pilotstudie med sammanlagt elva personer där två former av belastning (åtta städer respektive åtta siffror) användes i syfte att säkerställa att tak- eller golveffekter skulle utebli. Resultatet visade tydligt att siffrorna utgjorde en större kognitiv påfrestning än städerna. Städerna gav dessutom en takeffekt. Den andra funktionen av pilotstudien var att avgöra var i proceduren, vid inkodning eller framplockning, som den kognitiva belastningen hade störst effekt.


Procedur

Två grupper testades vid två olika tillfällen. Den ena gruppen fungerade som experimentgrupp och utsattes för kognitiv belastning under testtillfället, den andra gruppen fungerade som kontrollgrupp. Fyra försöksledare medverkade vid båda testtillfällena. Två presenterade och gav informerat samtycke samt instruerade deltagarna och de två andra delade ut formulär och skötte bandspelaren. Grupperna fick endast information om att de skulle delta i ett minnestest. Försöksdeltagarna ombads lyssna uppmärksamt på banduppspelningen och att låta papperen ligga orörda tills försöksledarna gav anvisningar om annat. Karaktärsbeskrivningen av och påståendena om ”Anna” spelades upp. Efter uppspelningen förklarades att de skulle finna ett antal påståenden på papperen framför dem, att de redan hört vissa av dem och att andra skulle vara nya. De påståendena som de kände igen skulle de ringa in som ”Ja”. De påståenden som det inte kände igen skulle de ringa in som ”Nej”. Experimentgruppen ombads dessutom memorera de åtta siffrorna och försöksledarna poängterade vikten av att kunna återge dem vid ett senare tillfälle. Instruktionerna om formuläret förlades till efter uppspelningen för att inte störa minnesinkodningen samt för att skapa en tidsfördröjning mellan inkodning och framplockning.



RESULTAT

En tvåvägs blandad 2 (stereotypt påstående: icke stereotypt påstående) x 2 (utan kognitiv belastning: med kognitiv belastning) variansanalys användes för att mäta om det funnits en huvudeffekt av inomgruppsvariabeln, en huvudeffekt av mellangruppsvariabeln samt en interaktionseffekt mellan de båda variablerna. Data bearbetades med avseende på svarsfördelningen mellan träffar, missar, falska alarm och korrekta nekanden. Eftersom svarsfördelningen för träffar/missar och falska alarm/korrekta nekanden står i direkt relation till varandra analyserades materialet bara för träffar och falska alarm, i enlighet med tidigare forskning (Kleider, 2007; Neuschatz, 2002) . Träffsäkerheten var mycket hög (MT=7.3 för stereotypa påståenden, MT=7.2 för icke stereotypa påståenden), men det fanns ingen signifikant huvudeffekt varken för påståendets karaktär F(1,66)=0.029, p=n.s. eller kognitiv belastning F(1,66)=0.105, p=n.s. med avseende på antalet träffar. Det fanns heller ingen interaktionseffekt för påståendets karaktär och förekomsten av kognitiv belastning F(1,66)=0.029, p=n.s. Däremot erhölls en huvudeffekt för påståendets karaktär F(1,66)=29.84, p=0.000 avseende antalet falska alarm med signifikant fler falska alarm för stereotypa påståenden (MS=2.71, SDS=1.87) än icke stereotypa påståenden (MIS=1.38, SDIS=1.47). Huvudeffekten för kognitiv belastning var dock inte signifikant F(1,66)=1.84, p=n.s. Interaktionseffekten för påståendets karaktär och förekomsten av kognitiv belastning var i det här fallet signifikant F(1,66)=7.87, p=0.007, med en högre svarsfrekvens för stereotypa falska alarm än icke stereotypa falska alarm under kognitiv belastning.


Den kognitiva belastningen kontrollerades genom ett kriterium för lägsta antal korrekta återgivna siffror; fyra av åtta möjliga. Ingen försöksdeltagare utelämnades p g a kriteriet. Medelvärdet för ihågkomna siffror låg på 6,7 vilket visar att manipulationen varit verksam, d v s, deltagarna har fokuserat på båda uppgifterna.


DISKUSSION

Syftet var att at reda på i vilken utsträckning man minns och tillskriver icke stereotyp information till en källa. Hypotesen var att försöksdeltagarna skulle komma att använda sig av sina stereotypa scheman under kognitiv belastning och att de då skulle såväl minnas som tillskriva mer stereotyp information till källan – ”Anna”.


Enligt EFM sker minnesframplockningen av biografisk information första hand från det episodiska minnet då man har tillgång till alla kognitiva resurser. Detta bör leda till ett resultat som innebär att träffsäkerheten är stor och få egenskaper tillskrivs felaktigt. Under kognitiv belastning tvingas man använda det semantiska minnet för att hantera informationsbearbetningen effektivare. Det innebär att det i försöket borde erhållas en mindre träffsäkerhet, där fler träffar är av stereotyp karaktär, samt en större mängd felaktigt tillskrivna egenskaper, som även dessa är av stereotyp karaktär.


Resultatet visade att mängden träffar var densamma under såväl kognitiv belastning som utan. Mängden träffar varierade inte heller beroende på påståendets karaktär. Däremot fanns en tydlig skillnad i antalet falska alarm, både när det gällde påståendenas karaktär och förekomsten av kognitiv belastning.



Resultatet tyder på att man tenderar att minnas stereotyp och icke stereotyp information lika bra även då de mentala resurserna är begränsade, vilket inte var det förväntade. En förklaring till detta kan vara att antalet items i materialet var begränsat i jämförelse med andra försök samt att experimentet saknade en tydlig tidsfördröjning eller en alternativ distraktionsuppgift mellan inkodning och framplockning. Sherman och Bessenoff (1999) lät det gå 24 timmar innan framplockning, både för gruppen med kognitiv belastning och för gruppen utan. Dessa grupper hade tagit del av sammanlagt 60 påståenden av varierande karaktär vid inkodningen, att jämföra med de 18 egenskaper som användes i denna undersökning. I ett annat försök (Neuschatz, 2002) användes samma antal items och träffsäkerheten var, precis som i detta fall, hög. Inte heller någon signifikant skillnad fanns för träffar i det experimentet. Eftersom Neuschatz (2002) använt visuellt material kunde ett tydligare resultat förväntas då auditivt material använts. Detta i enlighet med visual superiority effect, vilket medför att auditivt material är svårare att koda in. Detta var dock inte fallet.


När det gäller de egenskaper som felaktigt tillskrivits ”Anna” kunde vi se hur försöksdeltagarna i betydligt större omfattning använde sig av sina stereotypa scheman. Något som de verkade nyttja i än högre grad vid kognitiv belastning. Det verkar således som att funktionerna vid igenkänning och felaktig attribution skiljer sig åt. När vi känner igen något lutar vi oss på den perceptuella informationen vi kodat in i det episodiska minnet i första hand, men vi tenderar att fylla ut den bilden med konceptuell information, som i det här fallet tar sig form av falska minnen. Försöksdeltagarna minns alltså de upplästa påståendena om ”Anna” som biografisk information i det episodiska minnet. Dessutom tillskriver de henne egenskaper som de hämtar från det semantiska minnet, där deras befintliga scheman av konceptet ”kvinna” är lagrat. Ju mer belastat det kognitiva systemet är desto större utrymme ges åt den konceptuella informationen.


Som tidigare beskrivits visar forskning, (Macrae, 1993; Sherman et al, 1998; Sherman & Frost, 2000) att det ofta sker en likvärdig, och i vissa fall djupare, inkodning av icke stereotyp information under förhållanden utan kognitiv belastning. Macrae menar dock att detta faktum inte är relevant, då verkligheten utsätter människan för kognitiv belastning i princip hela tiden. Han anser att forskning som undersöker framplockning av konceptbaserad information måste sträva efter att simulera vardagliga förhållanden, i hela sin komplexitet, i så hög utsträckning som möjligt.


Kognitiva scheman är nödvändiga för att reda ordning i det kaos som världen annars skulle bestå av. Dessa mentala ramverk behöver vara stabila till sin natur. Om dessa scheman skulle förändras i samma takt som omgivningen, skulle de inte fylla sin funktion som de kognitiva fundament de behövs som. (Macrae, 1993, s 85).


Användandet av stereotyper underlättar för minnet. Bearbetning av ny episodisk information är en krävande process som tar mycket kognitiv kapacitet i anspråk. Vid tillfällen då dessa resurser är begränsade är det viktig att ha en bred kunskapsbas att falla tillbaka på för att snabbt kunna göra korrekta bedömningar. På detta sätt gör stereotyperna mer än att bara förenkla informationsflödet. De är en del i ett effektivt system som ger maximal utdelning av investerade mentala medel. (Sherman & Frost, 2000, s 32)


I den sociala interaktionen hjälper stereotyperna till att dra slutsatser om andra så att deras beteende inte behöver analysera i detalj. Shermans forskning har demonstrerat att förekomsten av en stereotyp representation gör att iakttagare lägger mindre vikt vid episodiska minnen då de ska göra en bedömning av en social grupp. Även om detta innebär tydliga vinster i effektivitet innebär det också klara risker. Stereotyperna är abstrakta och generella i sin struktur och att applicera dem på enskilda individer kan innebära kraftiga felbedömningar. Individen kan bli orättvist tillskriven egenskaper som är överensstämmande med stereotypen, vilket kan ge en spiraleffekt där negativa stereotyper felaktigt förstärks och medlemmarna av den sociala gruppen utsätts för diskriminering. De negativa stereotyperna kan leda till ödesdigra misstag inom rättsväsendet där vittnesskildringar kan färgas av falska minnen och oskyldiga människor tillskrivs beteenden de i själva verket aldrig visat upp. (Sherman & Bessenoff 1999, s 110)


Kunskapen om stereotypens funktion ger all anledning att ifrågasätta minnets tillförlitlighet som källa för sanningen. Det är viktigt att i framtida forskning ta reda på mer om vilka omständigheter som påverkar såväl inkodning som framplockning av biografiska minnen för att minimera konsekvenserna av individuella felbedömningar. Utifrån den kunskap som finns om minnet kan det konstateras, att förutom det man har att lära oss om en annan människa vid det första mötet, har mycket lika mycket att lära om sig själv.


REFERENSER

Bodenhausen, G. V. & Lichtenstein, M. (1987). Social stereotypes and information processing strategies: The impact of task complexity. Journal of Personality and Social Psychology, Vol. 52, No. 5.

Bem, S. (1974). The measurement of psychology androgyny. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 42 (2).


Hinton, P. R. (2000). Stereotyper, kognition och kultur. Lund: Studentlitteratur (201 sidor).


Kleider, H. M., Pezdek, K., Goldinger, S. D. & Kirk, A. (2008). Schema-driven source misattribution error: Remembering the expected from a witnessed event. Applied Cognitive Psychology, 22, 1-20.


Lind, S. & Westerberg, P. (2005). Stereotyper om kvinnor och män: En enkätundersökning bland journalister på Västerbottens-Kuriren. C-uppsats i psykologi, Luleå Tekniska Universitet, Institutionen för arbetsvetenskap.


Macrae, C. N., Hewstone, M. & Griffiths, R. J. (1993). Processing load and memory for stereotype-based information. European Journal of Social Psychology, Vol 23.


Martin, N., Carlson, N. R., & Buskist, W. (3:e uppl.) (2006). Psychology. Boston: Allyn & Bacon. (1088 sidor).


Neuschatz, J. S., Lampinen, J. M., Preston, E. L. Hawkins, E. R. & Toglia, M. P. (2002). The effect of memory schemata on memory and the phenomenological experience of naturalistic situations. Applied Cognitive Psychology, 16, 687-708.


Sherman, J. W., Lee, A. Y., Bessenoff, G. R. & Frost, L. A. (1998) Stereotype efficiency reconsidered: encoding flexibility under cognitive load. Journal of Personality and Social Psychology, vol. 75 (3).


Sherman, J. W. & Bessenoff, G. R. (1999). Stereotypes as source-monitoring cues: On the interaction between episodic and semantic memory. American Psychological Society, Vol 10, No. 2


Sherman, J. W. & Frost, L.A (2000). On the encoding of stereotype-relevant information under cognitive load. Personality and Social Bulletin; 26;26





Bilaga 1 – Karaktärsbeskrivning och påståenden för uppspelning

MANUS

Anna är 35 år, hon är normalbyggd och blond.

Hon jobbar inom kommunen och trivs med sitt jobb.

Hon är sambo sedan 6 år och har en pojke, Alexander, som är 2 år.

Hon bor i en villa utanför stan.

På fritiden tränar hon löpning och innebandy.

PAUS

Nu följer ett antal påståenden om Anna.

PAUS

Anna är en medlidsam person som är känslig för andras behov.

Hon kan också uppfattas som aggressiv och individualistisk.

Anna är barnkär och ambitös.

Hon är en tävlingsmänniska.

Anna är medkännande.

Hon är också analytisk och självständig.

Anna är ömsint, mild och har ett gott självförtroende.

Hon är dominant och har en stark personlighet.

Anna har barnasinnet kvar.

Hon är godtrogen och lätt att smickra.




Bilaga 2 - Svarsformulär

Var vänlig fyll i uppgifterna nedan.

Ingen information du lämnar kommer att kunna härledas tillbaka till dig.

Ålder: ______________

Kön: _______________



Ringa in det alternativ som du tycker stämmer in.

”JA” betyder att påståendet var med.

”NEJ” betyder att påståendet inte var med



Anna har gott självförtroende

JA

NEJ

Anna är bestämd

JA

NEJ

Anna är förstående

JA

NEJ

Anna är dominant

JA

NEJ

Anna är blyg

JA

NEJ

Anna har ledaregenskaper

JA

NEJ

Anna är vältalig

JA

NEJ

Anna har en varm personlighet

JA

NEJ

Anna är mild

JA

NEJ

Anna är barnkär

JA

NEJ

Anna är individualistisk

JA

NEJ

Anna är självständig

JA

NEJ

Anna har lätt att fatta beslut

JA

NEJ

Anna kan upplevas som aggressiv

JA

NEJ

Anna är medkännande

JA

NEJ

Anna uppträder som ledare

JA

NEJ

Anna är känslig för andras behov

JA

NEJ

Anna är lekfull

JA

NEJ

Anna är en tävlingsmänniska

JA

NEJ

Anna talar mjukt

JA

NEJ


Vänd blad



Anna är villig att ta risker

JA

NEJ

Anna är undfallande

JA

NEJ

Anna har barnasinnet kvar

JA

NEJ

Anna är ambitiös

JA

NEJ

Anna har en stark personlighet

JA

NEJ

Anna är analytisk

JA

NEJ

Anna är atletisk

JA

NEJ

Anna försvarar sin övertygelse

JA

NEJ

Anna är ömsint

JA

NEJ

Anna är ofta på gott humör

JA

NEJ

Anna är medlidsam

JA

NEJ

Anna tar ställning

JA

NEJ

Anna är lätt att smickra

JA

NEJ

Anna är kraftfull

JA

NEJ

Anna är godtrogen

JA

NEJ

Anna är lojal

JA

NEJ



Vänd blad



Skriv ned de siffror som du minns på raden nedan.

Ange dem i ordningsföljd.

__________________________________________

Tack för din medverkan!


Tidigare månad - Senare månad

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<<
Januari 2008 >>>

Kategorier

Sök i bloggen

Omröstning

Hur hittade du den här bloggen första gången? (Vill du kommentera omröstningen eller definiera 'annat sätt', gå in på 'omröstningar' i kategorilistan nedan.)
 Du gav mig adressen när du var full.
 Du gav mig adressen när jag frågade efter den.
 Jag fick adressen när jag frågat femtielva gånger.
 Du tvingade på mig adressen och jag tog tveksamt emot den.
 Någon jag känner gav mig adressen och tyckte jag skulle kolla upp den.
 Jag kom hit via en länk på någon annans blogg.
 Jag gjorde en sökning på en sökmotor och ett resultat ledde hit.
 Du skrev en kommentar i min blogg med länk i din signatur.
 Jag kom hit av en slump, minns inte hur.
 Du är min hjälte, jag sökte upp dig!
 Jag sökte en psykolog, men vad är det här?!
 Annat sätt.

Tidigare år

Arkiv

Länkar

RSS

Translation

Följ bloggen

Följ psykologen med Blogkeen
Följ psykologen med Bloglovin'

Google Analytics

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se